Adventures of My Art

The small pictures

This summer I was fooled to believe that a person wanted to by my art, overseas. I was so happy and proud that I did not take any extra precautions. So I shipped most of what I have ever painted in a package to the US. The buyer was a fraud, I got no money and for several months my art disappeared into thin air. By November, I was at last contacted by UPS, saying that they had located the package and that they would send it back. I had it by the 23th of November. I am so happy to have my art back, at the same time as I’m ashamed of being so stupid. I have started framing the pictures and putting them on the walls of our new house. It looks so right.

The animal hybrids

You might imagine my joy, when an old friend wanted to buy two of these darlings yesterday! Now they are on another journey, but this time they are already payed for and a real person will care for them. 😍

The oil painting

Jag skÀms över att erkÀnna vilken ful bluff jag gick pÄ i juli, tack vare smicker. En amerikan hÀvdade att han ville köpa min konst som överraskning till sin fru. Fördomsfulla jag tÀnkte dÄ att om köparen inte hade varit en onödigt rik amerikan sÄ skulle jag ha tagit för givet att det hela var en bluff. Betalningen tog tid, men jag skickade ÀndÄ paketet, eftersom han kom med trovÀrdiga förklaringar. Köparen betedde sig sedan mer och mer mÀrkligt och jag började inse vara en bluff. Eftersom köparens adress var ogiltig kunde inte paketet levereras. Jag bad företaget att returnera paketet omgÄende, men sedan gick paketet upp i rök. Efter 4 mÄnader har paketet Àntligen hittats och idag har jag ÄterfÄtt det. Samtidigt som jag skÀms över att vara sÄ lÀttlurad, sÄ Àr jag sÄ otroligt glad över att ha fÄtt tillbaka konsten. Jag har börjat rama in bilderna och hÀnga upp dem pÄ vÀggarna i vÄrt nya hus. Det ser sÄ rÀtt ut!

Ni anar nog hur glad jag blev nĂ€r en gammal vĂ€n hörde av sig och bad om att fĂ„ köpa tvĂ„ av bilderna. SĂ„ nu Ă€r de Ă„ter pĂ„ resa, men till en verklig mottagare som redan har betalat. 😊 Dessa tvĂ„ bilder Ă€r nu pĂ„ vĂ€g till sina nya Ă€gare. Hoppas att de ska trivas ihop.


By the way, the corset is nearly finnished and the dress is complete, so I hope to shoot the costume for the competition entry before New Year’s Eve.


Serpent Witch – Part 2 – draping the blob into a fairytale gown

After achieving the right shape for the corset mockup, I have aimed at making the smoothest foundation possible, to go underneath the lightweight silk. A few minutes at a time, I sketch, measure and sew. Tiny steps, over and over again. At last it begins to look like a dress.

Efter att uppnÄtt rÀtt silhuett pÄ korsetttoillen, försöke jag skapa den jÀmnaste grunden jag kunde, för det tunna sidenet som ska vara ytterst.  Jag har skissat, mÀtt och sytt nÄgra minuter Ät gÄngen. SmÄ steg i taget, om och om igen. Till slut börjar det likna en klÀnning.

Draping and finding out that it will be best to use a bodice and then an attatched skirt

First, I made the bodice part, from a lightweight cotton, that I got from Birgitta. It has a long zipper under the arm. It has two darts in front and, mistortunately two gussets at the lower back (don’t ask me why). Then I added a skirt, made from a synthetic lining fabric, that I got amongst the most beautiful fabrics from Sollan, through Carolina Holmström. In order to get the right  flowy shape, I have added tulle in several rows, smother in the front and more gathered in the back.

Creating a bodice pattern from the draped fabric

Först sydde jag klĂ€nningslivet av rester frĂ„n ett tunt bomullstyg som jag fĂ„tt av Birgitta. Livet har en lĂ„ng dragkedja under armhĂ„let, tvĂ„ inprovningar framtill och tvĂ„ sprund i lĂ€ndryggen (frĂ„ga inte varför). Sedan sydde jag fast en underkjol, av tyg som jag fĂ„tt tillsammans med flera fantastiska tyger frĂ„n Sollan, genom Carolina Holmström. För att fĂ„ till den perfekta böljande formen, fĂ€ste jag sedan tyll i flera rader nedtill pĂ„ kjolen – mest rynkade baktill.

Finished bodice with zipper
Petticoat with tulle, to get the right shape

The fashion fabric is a very lightweight dupioni ikat from Khiva (an ancient city along the Silk road), that I got from my mother years ago. Since it doesn’t fit the historical fashions that I use to do and is too beautiful to use for any project, it has just layed in my stash, to be taken out and be stared at for a while every year. I was thrilled when I finally found out that it would suit my serpent witch!

KlÀnningstyget Àr ett tunt ikatmönstrat dupionsiden frÄn Khiva (en urÄldrig stad lÀngs sidenvÀgen), som mamma gav mig för mÄnga Är sedan. Eftersom sÄdana tyger inte förekommer under de historiska moden som jag sysslar med, har tyget legat i en lÄda för att bli framplockat och stirrat pÄ med jÀmna mellanrum. Jag blev sÄ glad nÀr jag kom pÄ att det skulle passa fint pÄ ormhÀxan!

It is 60 cm wide and good 9 m long. I have measured and counted so many times, trying to figure out how to cut the fabric and have something left for the sleeves. Finally I have decided to just finish the dress and see what I can come up with with, using what fabric is left afterwards. Oh, the horror.

Tyget Àr 60 cm brett och drygt 9 m lÄngt. Jag har mÀtt och rÀknat sÄ mÄnga gÄnger, för att lista ut hur tyget ska klippas och ÀndÄ fÄ nÄgot över till Àrmarna. Till slut har jag bestÀmt mig för att göra klart klÀnningen först och se om det sedan klura ut hur Àrmarna ska se ut, utifrÄn hur mycket tyg jag har kvar dÄ. KÀra hjÀrtanes.

Draping the blob into a fairytale gown

Now I have started draping. It is great fun! But it is challenging to save the hemline at the right height as I  manipulate the fabric. I put a pin in every wrinkle and will then secure all of this stiching by hand with my finest needle. This will take maaaany hours.

Nu har jag börjat drapera tyget. Det Àr superkul! Men det Àr knepigt att bevara rÀtt höjd pÄ kjolfÄllen medan jag manipulerar tyget. Jag sÀtter en nÄl i varje veck och ska sedan fÀsta allt detta med handsömnad. Detta kommer ta mÄÄÄÄÄnga timmar.


Serpent Witch – Part 1

Dress Diary Part 1


The journey has finally begun! The theme of next year’s Your Wardrobe Competition is any character from any literature.  Exciting, isn’t it?! I haven’t been able to decide on which character to go for, as I feel like I can’t go down the Jane Austen lane and yet another regency gown. Unfortunately the Elizabeth Gaskell characters are from particular years that I am not willing to spend a year on recreating and the wonderful characters of Dickens are either too young or too old for me. There are some sympathetic background characters in Astrid Lindgren’s books, but I have already made a competition piece inspired by her Edwardian teachers. I have already seen many go for my dear Tolkien characters. For a while, I thought about making a dress for David Eddings’ Polgara.  Then there is a character in the Narnia book “The Silver Chair”, which actually has tickled my mind for many years – the Green Witch! When I was a child I dreamed of designing a dress for her, but then I lacked the skill to carry it out. Now, as a member of the Stitchling Society, surrounded by true masters, I  think that I actually might be able to pull it through!

The Green Witch

I read the passages with the witch again (in Swedish). She is obviously the most beautiful creature Prince Rilian has ever beheld. Haha! She is very slender, with curly hair and glimmering skin. Her dress is flowy, in a venomous green colour.

I want to make a dress for this lovely lady! In order to get such a slim waist, I will need a corset with waist reduction and breast padding. As I like the victorian take on the medieval fashions (especially the preraphaelite take on this), I  will make what I call a Medievorian dress. I will use my lightweight dupioni fabric from Khiva, hoping to create a flowy texture on top of the corset base. I have not  yet  decided  what  the  arms  will  look  like,  as  I am  not  sure  how much  fabric  will  be  left  when  the  rest  of  the  dress  is  finished.

I want to make some kind of belt, incorporating her serpent avatar.


I made a self drafted corset pattern by Cathy Hay’s tutorial, years ago. Because of lack of money and thus lack of the right materials I have never finished it. I have returned to it several times, though, and drawn cryptical lines… I believe I originally made it for giving 2″ waist reduction and some push up.

Here comes my several mockups.

These lines must have been for an Edwardian shape? The corset fitted like a glove, but gave no extra shape.

2nd mockup, with straight lower line, some waist reduction, but no extra room for breasts. Made from a bed cover fabric, a gift from my brother.

3d mockup with too big bust, and back skin spillage because of breast padding pulling the corset forward. I add 2 cm sloping waist.

4th mockup much better, but I reduce the bust a little more and change bent steel boning for spiral steel at the bust. In the sides I add heavily bent steel boning.

4,5 mockup – almost perfect? Sloping waist, waist reduction and padding for the breasts.

Now I am ready for draping the foundation layer and then the dress on the corset mockup. Hopefully I will have time both for finishing the real corset, the dress and accessories in time for the competition.


Curtain Dress

There is seldom time for sewing since we moved to our house. We are so lucky to have a helping family and to know craftsmen, so that all organic material is removed from the cellar, the electicity,  plumbing, draining around the house, topographic changes in the garden and the new floor in our washing room is already finished after only four months! The projects in waiting are quite pressing though…  I’m proud of having put back the pavingstones, but the ground needs preparation for grass and flowers, and the cellar is still kind of dangerous.

By Christmas, I laid my hands on a pair of pretty curtains with an extreme amount of fluonces at the second hand shop. 30 SEK. What a find! My husband was horrified, thinking that I intended them for the room of our son. ?

A pair of 1 x 1,6 metres of curtains, rounded at the bottom

Last week, the stormy weather at last gave me an excuse for not working in the garden, but delving into a nice little sewing project. I made a really simple and usable dress out of the curtains. My husband was relieved.

I did everything just I use to: I draped the fabric on my mannequin, pinning it so that the grain lines would be straight and putting darts in front and at the bust. Then I stitched it together, leaving one side seem open for a zipper.  There was enough fabric for a halfcirkle skirt.  I put pockets in the side seams. This time I carefully ironed the hemline as I folded it twice. The bodice was attached to the skirt and the zipper was inserted. Then I finished the neckline and arms. 

The dress was finished yesterday and today it had its premier. I was too tired and my dear photographer was too eager to go fishing, so there was no photo shoot today, even though the weather is lovely and the woods are full of anemones.

Zipper and pockets in the side seams

The Photoshoot(s)


Experimental pattern matching dress

This ought to be my third dress from this same fabric (the others were both pregnancy dresses, one regency and one modern), that I bought for 200 SEK three years ago. Unfortunately, the fabric proves to be as bad quality as the price indicates – it falls apart after only one wash… Anyhow. I was eager to make a winter dress, suiting my less curvy body and I wanted to try something new. As I had plenty left of this striped fabric, I cut several smaller pieces and moved them around on the dress form until I found a combination that I liked. It was awfully time consuming to pattern match the stripes on the diagonal. After having sewn the pieces together, with perfect pattern matching, I found out that the fit was catastrophic. I had to disintegrate most of it and put it together again, with many more fittings. Finally, I had my dress, with good enough fit, but then I found out that the fabric was already  falling apart… Well, I have something along the way: first and foremost,  there should be a finished pattern before matching the stripes of so many small pieces, as the fit is otherwise bound to suffer at the expense of the pattern matching. What are your experiences with pattern matching?

Detta torde vara min tredje klĂ€nning sydd i samma randiga tyg, som jag köpte för 200 kronor för tre Ă„r sedan (bĂ„da de andra klĂ€nningarna var mammaklĂ€nningar, en modern och en empir). TyvĂ€rr visar sig tyget ha precis sĂ„ dĂ„lig kvalitet som priset antydde – det börjar falla isĂ€r efter bara en tvĂ€tt… Ja, ja. Jag var ivrig att sy en vinterklĂ€nning som skulle passa min nya, plattare kropp och ville testa nĂ„got nytt. Jag hade massor kvar av det randiga tyget, sĂ„ jag klippte till flera mindre tygbitar och flyttade omkring dem pĂ„ provdockan tills jag hittade en kombination som tilltalade mig. Det tog otroligt lĂ„ng tid att mönsterpassa de diagonala linjerna. Efter att ha sytt ihop alla delar med perfekt mönsterpassning insĂ„g jag att passformen istĂ€llet var en katastrof. Jag var tvungen att sprĂ€tta upp det mesta och sĂ€tta ihop bitarna igen och prova klĂ€nningen mĂ„nga gĂ„nger innan jag slutligen vĂ„gade sy ihop bitarna igen. NĂ€r min klĂ€nning Ă€ntligen var klar och hade acceptabel passform insĂ„r jag att tyget redan börjat gĂ„ sönder… Jag har Ă„tminstĂ„ne lĂ€rt mig nĂ„got pĂ„ vĂ€gen: först och frĂ€mst bör man ha ett fĂ€rdigt mönster innan man börjar experimentera med mönsterpassningen av sĂ„ mĂ„nga smĂ„ bitar, annars kommer passformen försĂ€mras till förmĂ„n för en perfekt mönsterpassning. Vad har du för erfarenheter av mönsterpassning?

The dress consists of four underbust pieces and two bust pieces with darts on the front, with a hidden zipper in the mid front. On the back, there are four pieces. The skirt consists of two pieces, forming a whole cirkle skirt. And two arms, off course.

KlĂ€nningen bestĂ„r av fyra “underbyst-bitar” och tvĂ„ “bystbitar” med inprovningar och med en dold dragkedja mitt fram. Ryggdelen bestĂ„r av fyra delar. Kjolen bestĂ„r av tvĂ„ delar som samman bildar en hel cirkel. Och sĂ„ tvĂ„ Ă€rmar, förstĂ„s.
There are some wrinkles going on, that I do not know whether they depend on the not so sturdy fabric or my bad pattern making. The wrinkles on the sides of the bust were impossible to get rid of without cutting new pieces of fabric after my dreadful discovery about the fit. I just try my best not to think about them.

Det Àr smÄ veck överallt pÄ klÀnningen, som jag inte vet om de beror pÄ det veka tyget eller min slarviga tillskÀrning. Vecken pÄ sidorna av bysten beror definitivt pÄ tillskÀrningen och var omöjliga att bli av med utan att klippa ut nya bitar, vilket var uteslutet för en rastlös sjÀl som jag, eftersom bitarna redan var sammanfogade med Àrmarna och de knepiga ryggbitarna. Jag gör bara mitt bÀsta för att inte tÀnka pÄ vecken.

A photobombing child is one of the most effective ways to forget about wrinkles.

Ett barn som stövlar in pÄ fotot Àr bland de bÀsta sÀtten att komma pÄ andra tankar.


Child’s Winter Coat

Last year I disintegrated my sister’s old wool winter jacket (she let me, I promise) in order to reuse the lining for my red winter coat. Originally, I planned to use the wool for my nephew’s medieval clothes, but when I had the vlieseline (?) removed, it was too sticky on the wrong side. So I saved it in my stash. When I found this fluffy faux fur at Panduro, I knew just what to use it for! It’s so fluffy I’m gonna die!

Förra Äret sprÀttade jag upp min systers gamla vinterjacka (hon tillÀt det, jag lovar), för att kunna ÄteranvÀnda jackans foder till min  röda kappa. Jag sparade yttertyget, som var ett fint ylle. Jag tÀnkte anvÀnda tyget till min systersons medeltidsklÀder, men det nÀr jag hade tagit bort det stadgande materialet (vlieseline?) var det alldeles för sticksigt, sÄ det fick ligga kvar i tyglagret. NÀr jag hittade denna fluffiga fuskpÀls visste jag precis vad jag skulle anvÀnda yllet till! Det Àr sÄ fluffigt att jag dör!

I made a new pattern, tracing the outer lines from my son’s favourite jacket, but adding one centimeter at every side, except at the bottom, where I added one decimeter.  I thought about hiding a zipper behind a flap (?) and adding fancy metal buttons, that my son adores, but it seemed too intricate to sew and for a child to put on by himself.

Jag ritade ett nytt mönster genom att rita en centimeter utanför varje kant pÄ hans favoritjacka. Nertill la jag till en decimeter. Jag funderade över att ha en dragkedja dold under en flÀrp med fina metallknappar, som han Àlskar, men det verkade vara för knepigt bÄde att sy och för en tvÄÄring att hantera. 

I removed the old pockets and used this part for arms. Unfortunately the fabric behind the pocket seams had a lighter colour, which I unsuccessfully tried covering up with black ink. Obviously the ink reflects sunlight very well… I had to make some piecing together, as you see.

Jag sprĂ€ttade bort de gamla fickorna och anvĂ€nde dessa tygstycken till Ă€rmarna. TyvĂ€rr visade sig tyget under sömmarna ha blivit ljusare, vilket jag försökte maskera med svart tush. Tushet reflekterar visst solljuset vĂ€ldigt bra… Som du ser fick jag skarva en del för att fĂ„ tyget att rĂ€cka.

When he first tried the jacket on, he began crying and wouldn’t try it again for a few days. Today, I realized that there was a needle left in the faux fur. After removing it, he loved this jacket. He described it as “Awesome! Cozy!”. I am so pleased!

NĂ€r han testade jackan första gĂ„ngen började han grĂ„ta och vĂ€grade ta pĂ„ den igen. Idag upptĂ€ckte jag att en nĂ„l gömt sig i den fluffiga fuskpĂ€lsen. Efter att jag tagit bort den Ă€lskade han sin nya jacka. Han beskrev den som  “HĂ€ftig! Mysig!” Jag Ă€r sĂ„ glad!

For Christmas gift, I made a pyjamah, tracing his favourite pair. He loves the fact that it is a dress with pockets

Jag sydde en pyjamas till honom i julklapp. Hans favoritpyjamas Àr en klÀnning med fickor. Denna anvÀnde jag som förlaga och han blev vÀldigt nöjd.


Regency Waistcoat and the Ball

This Saturday was hectic and lovely. After a couple of hours terrible sleep, a was awaken by my happy two year old boy. We played for some hours and then I left for singing and playing the violin at a wedding. The road led through a beautiful autumnal landscape and the sun was shining over the church and the lake. The wedding was filled with love and I felt very honored to play for them (even though my violin untuned itself again and again because of the freezing cold). After having played a folk music march, down the stairs and leading the company to their refreshments, my fingers were numb. I went back by car in a hurry and was so happy to arrive in time for changing clothes in time for the Regency Ball!

Denna lördag var hektisk och hÀrlig. Efter nÄgra fÄ timmars dÄlig sömn vÀcktes jag av min glada tvÄÄring. Vi lekte i nÄgra timmar och sedan Äkte jag ivÀg för att sjunga och spela fiol pÄ en vigsel. VÀgen ledde genom ett vackert hötlandskap och solen sken över kyrkan och sjön. Vigseln genomsyrades av kÀrledk och jag kÀnde mig vÀldigt hedrad som fick spela för dem (Àven om min fiol stÀmde ur sig gÄng pÄ gÄng pÄ grund av kylan). Efter att ha spelat en gÄngmarsch, gÄendes nedför trappan och ledande gÀsterna fram till deras förfriskningar, hade fingrarna tappat kÀnseln av kylan. Jag skyndade mig tillbaka och var sÄ glad nÀr jag insÄg att jag skulle hinna byta om i tid för empirbalen pÄ Storebro HerrgÄrd!

Regency Waistcoat

I made a new waistcoat to to match the new black tailcoat. After several months of  dithering, I ordered a beautiful silk fabric from Renaissance Fabrics. I really wanted to buy all of their fabrics… I drafted my own pattern, consisting of two lined front pieces with pockets, two back pieces and a standing collar out of two pieces of fabric, as in this sketch. I will upload some better pictures later.

Jag sydde en ny vÀst som skulle matcha min mans nya empirrock. Efter flera mÄnader av beslutsÄngest bestÀllde jag till slut ett vackert sidentyg frÄn Renaissance Fabrics. Egentligen hade jag velat köpa alla deras tyger! Jag hade inte goda erfarenheter av det vÀstmönstret frÄn Reconstructing History, som jag anvÀnde förra gÄngen, sÄ nu ritade jag ett eget mönster. Det bestÄr av tvÄ fodrade framstycken och tvÄ bakstycken, samt en stÄende krage, som pÄ denna skiss. Jag ska ladda upp nÄgra bÀttre bilder pÄ vÀsten senare.

My magnificent husband in whole!

Min stilige man, i hela sin hÀrlighet!


The last day before the ball, i quickly made a reticule to hide my cell phone. I had some help from my son.

Dagen innan balen sydde jag en retikyl för att gömma min mobiltelefon. Min son hjÀlpte till.

The company prepares for the ball

Ten years ago, a couple of friends and other Jane Austen fanatics attempted to sew regency dresses, using the hardly decipherable morning dress pattern of Recreating History. My sister and I made our  first regency dresses. Caroline made this lovely yellow dress.  My sister did me the honor of wearing the velvet dress, that was inspired by Kiera Knightley’s in the Hollywood version of Pride an Prejudice. Her daughters wore the white bed sheet dress and the one I made from leftovers from my sisters regency dress.

För tio Är sedan hade vi en studiecirkel dÀr jag och nÄgra andra Jane Austen-nördar sydde empirklÀnningar, med hjÀlp av det svÄrkodade morgon-klÀnning-mönstret frÄn Recreating History. Dessa var min och min systers första empriklÀnningar. Caroline sydde denna fina gula klÀnning. Min syster gjorde mig Àran att anvÀnda min sammetsklÀnning, som jag sydde utifrÄn Kiera Knightlys i Hollywoodversionen av Stolthet och fördom. Hennes döttrar anvÀnde den vita lakan-klÀnningen och klÀnningen som jag sydde av stuvbitar frÄn min systers empirklÀnning.

My niece is a styling pro!

Min systerdotter Àr ett styling-proffs!

I am quite proud of the fact that I have sewn all of the outfits, except for Carlines dress. I wore my YWU competion entry dress.

Jag Àr faktiskt ganska stolt över faktumet att jag har sytt alla drÀkter, förutom Carolines klÀnning, som jag dock ocksÄ var ganska involverad i. SjÀlv anvÀnde jag mitt tÀvlingsbidrag till YWU.

At the ball
Thank you, Ellen, for arranging such a lovely evening!


Green Regency Dress

As my only practical regency dress is now too big for me, I wanted a new, washable dress. Once again, I used the simple model with drawstrings at the neckline and under the bust, just as I have done with the girls’ dresses. I remembered to have seen a dress with smooth waist at the front, but I have not been able to find that picture again. Has anyone else seen this picture, or did I make it up? Probably, the back should be open and closed by drawstrings, in order to be truly accurate.

Eftersom min enda praktiska empirklÀnning endast passade under graviditeten, var jag sugen pÄ att sy en ny, tvÀttbar klÀnning. Jag anvÀnde modell som flickornas klÀnningar, med dragsko i urringning och under bysten. Jag mindes att jag sett en klÀnning dÀr tyget lÄg slÀtt framtill, under bysten, men har sedan inte kunnat hitta bilden igen. Har ni sett den, eller har jag hittat pÄ? För att klÀnningen skulle vara tidstypisk, borde den egentligen ha haft en öppning i ryggen, som stÀngts med dragskorna.

This was how I made the pattern smooth over the waist. Then I trimmed away the excess fabric in the neckline and armpit. The back of the bodice is just broad overall.

Back of the bodice at the top. Front at the bottom.

After sewing the front and back bodice parts together, I attached the skirt. In the front it lays smooth, while it is gathered in the back. At the waist seam, I added a waistband, where I hid the drawstring. At the inside of the neckline I also put a drawstring. I made a simple, straight arm. Last, I stitched the rolled hems by hand.

Efter att ha sytt samman fram- och bakstycke satte jag dit kjolen. Framtill ligger den slĂ€tt mot överdelen, medan den Ă€r rynkad baktill. Över sömmen under bysten fĂ€ste jag ett midjeband, som jag anvĂ€nde för dragskon. Ärmarna Ă€r bara raks tygstycken med Ă€rmkulle. Jag handsydde rullfĂ„llarna sist.

I am happy with the result. I felt like one of the Dashwood sisters. The only thing lacking now are long kid gloves. Please tell me if you find a pair for me!

Jag Àr nöjd. Jag kÀnde mig faktiskt som en av systrarna Dashwood. Vad som verkligen saknas i denna ensamble Àr ett par lÄnga skinnhandskar. SÀg till mig om ni hittar ett sÄdant par, snÀlla!


Summer dress

A friend of mine had a cotton fabric, with floral print, waiting for becoming a dress. She asked me whether I would like to make a dress for her and showed me some pictures of models that she liked. This was was what I came up with.

En av mina vÀnner hade ett bomullstyg med blommigt mönster, som lÄg och vÀntade pÄ att fÄ bli en klÀnning. Hon frÄgade mig om jag skulle vilja sy upp klÀnningen Ät henne och visade mig vilka modeller hon gillade. SÄ hÀr blev det.

I draped the fabric directly on the dress form. We had two fittings before I finished it and gave it to her at one of my concerts.

Jag draperade tyget direkt pÄ provdockan. Vi testade klÀnningen pÄ henne tvÄ gÄnger innan jag i all hast sydde fÀrdigt den och överlÀmnade den, i samband med en av mina konserter.

The dress consists of only five pieces of fabric – upper and lower part of the bodice front and the bodice back, front and back of the skirt. The skirt is a gathered half circle. The arms are just an extension of the bodice. At one side, I have hidden an old zipper.

KlĂ€nningen bestĂ„r bara av fyra tygstycken – övre och nedre del av livets framsida och livets baksida (lĂ„ter fyndigt, mot min vilja), fram och bak pĂ„ kjolen. Kjolen Ă€r en rynkad halvcirkelkjol. Ärmarna Ă€r bara en liten förlĂ€ngning av livdelen. I ena sidan har jag gömt en gammal dragkedja.

I hope to show the dress on its rightful owner soon!

Jag hoppas pÄ att Àven kunna visa upp Àgaren i hennes klÀnning snart!


Medieval Kirtle

This summer was wonderful, but intense. At the first day of my vacation I realized that I would have to prepare three different repertoires for the four concerts in three weeks, so I understood that I needed to finish my sewing projects quickly.  Said and done. In one day I finished a modern dress for my friend, I made a kirtle for my sister’s boy to wear at the Medieval Week of Visby and I also finished the regency waistcoat for my husband. The extremely simple regency dress was sewn in one day on sewing machine, but I finished the long roll hems the other day.

Den hÀr sommaren var underbar, men intensiv. Första dagen pÄ semestern insÄg jag att jag mÄste lÀra in tre olika repertoarer för de fyra sÄngtillfÀllena, fördelade över tre veckor, sÄ jag förstod att jag mÄste slutföra mina pÄbörjade sömnadsprojekt innan detta. Sagt och gjort. PÄ en dag sydde jag fÀrdigt en klÀnning Ät min vÀn, jag sydde en kjortel Ät en pojke som skulle med till Medeltidsveckan i Visby och jag blev Àntligen klar med en empirvÀst Ät min man. Dessutom blev sydde jag en ny, extremt enkel empirklÀnning, men handsydde fÄllarna för nÄgra dagar sedan.

Quick Medieval Kirtle

Last summer I helped my nieces sewing their own medievalish dresses for Söderköpings gĂ€stabud. This summer we had planned to take their whole family to the Medieval Week of Visby for a day, so now their little brother also needed a kirtle. I used a fabric that I found in a second hand shop and the usual “squares and triangles method”.

Förra sommaren hjĂ€lpte jag mina systerdöttrar att sy deras egna medeltida klĂ€nningar till Söderköpings gĂ€stabud. Den hĂ€r sommaren skulle hela deras familj följa med oss till Medeltidsveckan i Visby. DĂ€rmed behövde Ă€ven lillebror en kjortel. Jag anvĂ€nde ett tyg som jag hittat pĂ„ EriskhjĂ€lpen. Den Ă€r gjord efter “fyrkanter och trianglar-metoden”.These are the pattern pieces that I used.

Detta Àr alla mönsterbitar jag anvÀnde.

After having sewn the front piece to the back piece, I made the arms (which were way too long). I attached the square gusset for the armpit first, then I stitched the rest of the arm and last I inserted the arms into the kirtle.

Efter att jag sytt samman framdelen och bakdelen, sydde jag armar (alldeles för lÄnga). Jag satte fast de fyrkantiga Àrmsprund innan jag sydde samman Àrmen och satte in den i sjÀlva kjorteln.

Then I inserted the triangle gussets into the front, back and side seams. Last sew the hems by hand. I believe I made this in about four hours.

Sedan satte jag in trianglarna mitt fram, mitt bak och i sidorna. Slutligen fÄllade jag för hand. Jag tror att allt detta tog fyra timmar.

My nephew was most dashing in his new garment! Unfortunately the best picture was taken in front of some cars, so my mother helped me blend that picture with her picture of a medieval french castle. Isn’t it awesome?!

Pojken var vĂ€ldigt fin i sin nya drĂ€kt! TyvĂ€rr togs den bĂ€sta bilden framför nĂ„gra bilar, sĂ„ mamma hjĂ€lpte mig att sammanfoga den bilden med en av hennes bilder av ett franskt medeltida slott. Är det inte en fantastisk bild?!

And here are some pictures from the Medieval week.

HÀr kommer nÄgra bilder frön Medeltidsveckan.

Our family, looking like going on a roller coaster

Fair young maiden in a romantic ruin

I will soon make a new post showing off the summer dress, the regency waistcoat and the extremely simple regency dress.

Snart ska jag Àven göra ett inlÀgg om sommarklÀnningen, empirvÀsten och den extremt enkla empirklÀnningen.


– where you can see what I do – designing, sewing, singing, creating etc.