Tag Archives: festive

Clothes, Empir, Från idé till färdigt plagg, Historiskt, In English, Kläder, Period clothing, Reconstruct, Regency, Saker, Sy om

Becoming a Doctor and Some Smaller Projects

14th January 2017 Susanna Art Leave a comment

This Wednesday I had my very last exam and I passed. Crazy! Now there is only the Hippocratic oath, by the end of the month, between the world of medical doctorship and myself. It has been a hard ride, with many sleepless nights, tears of anguish and boring “holidays” filled with studies. But now it has finally come to an end. Wow.

I onsdags hade jag min allra sista tenta och klarade den. Galet! Nu är det bara det Hippokratiska läkarlöftet vid månadsslutet, som ligger mellan mig och världen av dokorskap. Det har varit en hård resa, med många sömnlösa nätter, tårar av ångest och tråkiga ”lov” fyllda av studier. Men nu är det äntligen över. Wow.

This semester has been about as tough as the others and I have not had time for bigger projects (except for grandmothers wedding gown). Here comes some small projects that I have used as distraction, though.

Den här terminen har varit lika tuff som de tidigare och jag har inte haft tid för större project (förutom mormors brudklänning, förstås). Här kommer några småprojekt som jag har haft som distraktion.

I needed a chemisette for completing Tatyana Borisovna Potemkina’s look. I got material from my ever benevolent mother, who sacrificed a sleeveless blouse for this purpose. I sew it on our bus trip back to Sweden, for the Christmas holidays, so nothing is documented, but before and after.

För att fullborda Tatyana Borisovna Potemkina’s klädsel behövde jag en chemisette. Jag fick material av min ständigt nådiga mor, som offrade en ärmlös blus. Jag sydde samman överdelen på bussresan hem till Sverige över jullovet. Därför är ingenting av processen dokumenterat, men åtminstone hur blusen såg ut före och efter.

The blouse before the transformation // Blusen innan förvandlingen

We were so horribly tired, my husband and I, when it was time for photographing the whole look, so the dress does not fit as well as it should. But you have seen the earlier photos, where it is perfect, haven’t you?

Jag och min man var fasansfullt trötta när vi skulle fotografera dräkten, så tyvärr sitter den inte så bra som den borde. Men du har väl sett de tidigare bilderna, där den sitter perfekt, eller hus?

Another look-alike // Ännu ett försök till look-alike-bild

My brother has grown an impressive moustache. It needs some special care. I made a mustache net for his birthday. Therefor I took one of my hair nets and attached an elastic ribbon. I hid the knots underneath some manly bows.

Min bror har fått en präktig mustasch. Den behöver lite extra omvårdnad. Därför gjorde jag ett mustaschnät åt honom i födelsedagspresent. Jag använde ett hårnät och knöt fast ett svart resårband. Knutarna dålde jag under manliga rosetter.

The case for my cell phone was in a horrible state when I should go to my last exam. Because we had the opportunity to use the Internet, while interviewing and examining our patient, I felt that it would be directly disrespectful to use filthy, unhygienic case more. So I used an old scrap fabric (from the lampshade) to dress it up a bit. Sweet. Then I discovered that there was absolutely no time for checking stuff on the internet anyway, but I’m glad I now don’t have to feel gross when I want to use my cell phone.

Mitt mobilfodral såg förfärligt ut när det drog ihop sig för min sista tenta. Vi skulle ha möjlighet att använda internet under journalskrivningen och detta kunde jag bara komma åt via min mobil. Därför kände jag att det skulle vara näst intill respektlöst mot patienten om jag använde detta äckliga fodral. Jag klädde om fodralet med en gammal stuvbit, från när jag klädde om en lampskärm. Det blev ganska fint. Sedan blev det absolut ingen tid över för att använda internet ändå, men det är skönt att slippa känna sig äcklig när man använder sin telefon.

After having made my Chinese silk dress, I found out that I maybe should have a fluffy petticoat underneath. I had some fabric at home, so I threw this together.

Efter att jag hade sytt min kinesiska sidenklänning, insåg jag att den kanske skulle sitta bättre med en fluffig underkjol under. Jag hade lite tyg hemma, så jag slängde ihop denna.

Today, I also made a bow tie for my husband, in the same fabric as the dress. We’ll see if he can wear it without suffocating.

Idag sydde jag en matchande fluga åt min man. Vi får se om han dessutom kan använda den utan att kvävas.

Here is a good tutorial for making bow ties, with a pattern. I had no idea how to tie it, so I found a tutorial for that too.

Här är det en bra instruktion för hur man syr flugor, med tillhörande mönster. Jag hade ingen aning om hur man knyter flugor, så jag hittade en instruktionsvideo för det också.

I also wanted a matching purse, so I took the few scraps left of the silk and cut an old plastic portfolio to pieces. The plastic stabilizes the front, back and lid. There was not enough fabric to match the patterns. The lining is from the same fabric as the petticoat. I was able to make a little pocket at the back of the purse, by overlapping the lining and the main fabric. For shoulder strap, I used a plastic necklace bought at a Second Hand store many years ago. I was in a real hurry, so I cut the fabric and threw the purse altogether by instinct. In spite of this carelessness, I think the purse looks really nice.

Jag ville ha en matchande liten handväska, så jag tog de sista små stuvbitarna och klippte itu en av mina gamla plastmappar som jag använt under utbildningen. Mappen ger stadga fram, bak och i locket. Fodret kommer från samma tyg som underkjolen. Genom att överlappa fodret och sidentyget, fick jag till en ficka på bakre väggen. Till axelband använde jag ett gammalt plasthalsband från Second Hand. Jag hade väldigt bråttom, så jag klippte till tygbitarna och sydde samman handväskan på ren instinkt. Trots denna vårdslöshet, tycker jag att den blev riktigt fin.

Inauguration/Hippocratic Oath, the 27th of January

Yesterday was the Inauguration/Hippocratic Oath. Today I am exhausted and so inexplicably happy! It is a big thing to swear to always serve others, always do your best and to never make any difference between patients. But its a good thing.

Igår var Läkarlöftet. Idag är jag helt utpumpad och så extremt glad! Det är en väldigt stor grej att lova att alltid tjäna andra, alltid göra sitt allra bästa och aldrig göra skillnad mellan sina patienter. Men det är en väldigt bra grej!

I was very happy that my parents were able to come and celebrate with me! They have been a huge support to me during this education.

Jag var väldigt glad för att mina föräldrar hade möjlighet att komma och fira med mig! De har varit ett stort stöd för mig under den här långa utbildningen.

My greatest support, though, has been my everpatient and loving husband. Thank you so much!

Mitt allra största stöd har dock varit min alltid tålmodige och älskande man. Tack så otroligt mycket!

Off course there have been many heroes involved during these six years! Among them, I have to mention the rest of my family, the family of my husband and my dear Århus-friends Svea, Ingeborg, Camilla, Frida, Hildegunn, Paulina, Abi and Christina and all other lovely people spread out in over Sweden and the rest of the world. Thank you so much for not giving up on me, when I’m in anguish after many sleepless nights and when I reject fun things because of studies. Thank you for all nice distractions that have made surviving possible. I love you and am so thankful for having got to know you! Hope that we will see each other again.

Det har så klart varit många hjältar inblandade under dessa sex år! Bland dem, måste jag nämna resten av min familj, min mans familj och mina kära Århus-vänner Svea, Ingeborg, Camilla, Frida, Hildegunn, Paulina, Abi, Christina och alla andra underbara människor i Vimmerby och resten av världen. Tack så mycket för att ni har stått ut med mig när jag har haft ångest efter många sömnlösa nätter och när jag har avstått från roliga påhitt på grund av studierna. Tack också för alla trevliga avledande förströelser. Jag älskar er och är så tacksam för att ha fått lära känna er! Hoppas att vi får ses igen.This post ended up being more cheesy than I could have ever imagined. Perhaps it’s because of the cheesy music in the background or just because of that I really have so much to be thankful for.

Have a good day!

Detta blogginlägg blev visst väldigt mycket mer tårdrypande än jag hade tänkt mig. Kanske beror det på den sliskiga musiken jag har i bakgrunden, eller bara på att jag har så otroligt mycket att vara tacksam för.

Ha det fint!

Clothes, In English, Kläder, Reconstruct, Sy om

Grandmothers bridal gown goes goth!

30th October 2016 Susanna Art Leave a comment

The history of a dress

My dear grandmother got married 1951. Her bridal gown was made from a beautiful, white silk brocade. Some years later, she dyed and reconstructed the dress, in order to wear it to her sister’s wedding.

About 50 years later, my brother and sister and me, made our own fantasy movie – Snow White And The Skizophrenic Maniac – where my sister, who played the beautiful, wicked queen, wore the beautiful, salmon coloured dress. Unfortunately, I don’t have any picture of either my grandmother or my sister in the dress, but I have picture of myself wearing the dress to a costume party, playing another queen.

Mormor och morfar gifte sig 1951. Mormors brudklänning var sydd i vacker, vit sidenbrokad. Några år senare färgade hon och sydde om klänningen, för att kunna använda den på sin systers bröllop.

Ungefär 50 år senare spelade jag och mina syskon in ”Snövit och den skizofrene galningen” (en fantastisk film) och min syster, som spelade den ondskefulla drottningen, använde den numera laxrosa klänningen. Tyvärr har jag varken bild av mormor eller min syster i klänningen. Här är dock en bild av mig själv på en maskerad, där jag skulle spela drottning Silvia.
Soon, hopefully, I will get my medical degree. Then I would like to wear something really festive and elegant. For some years I have dreamed of reconstructing and dying the dress once more to suit my body and skin type. This fall, I finally had the courage to rip all of the seams and get to it, with the goal of wearing the dress at the great party.

Förhoppningsvis tar jag min läkarexamen snart. Då vill jag ha på mig något riktigt festligt och elegant. I flera år har jag drömt om att sy om och färga denna klänning så att den ska passa min kroppstyp och hy bättre. I höst har jag äntligen samlat mod för att sprätta upp alla sömma och sätta igång med projektet, för att kunna ha klänningen på examensfesten.

Construction

I wanted to remove the awkward shoulder straps and tape at the top. I really love the construction at the waist, so I kept the dress as it was from the waist downward, but ripped all seams in the bodice.

Jag ville ta bort de fula axelbanden och bandet upptill på livet. Jag älskar midje-konstruktionen, så jag behöll kjolen som den var, men sprättade upp alla sömmar upptill.

I reduced the bust width with 10 cm, but only 2 cm at the waist.

I wanted a sturdy material underneath the silk, so I traced the pattern of the bodice to a discarded pair of jeans (thanks, bro) and fitted the pieces over my victorian corset. As you see, there was some discrepancy between the measures of the original wearer’s bust and mine. I was astonished to see that this tall and, in later years very sturdy grandmother of mine, had almost the same measurement around the waist as myself. Then I was reminded that she both was above average height (172 cm) and had to bear viscous comments in the farming community, about how skinny she was in her youth.

When I had finally got the right fit, I sew the pieces together and put boning in the seam allowances. In the front, I used spiral steal. Because I wanted as little bulk as possible, I decided not to hem the boning channels. The edges won’t fray much anyway, facing the dresses inside.

Jag ville ha ett stadigt material under sidenet, så jag kopierade livets mönster till ett par avlagda jeans (tack, Gabriel!) och satte ihop delarna utanpå min viktorianska korsett. Som synes var det en rejäl skillnad mellan mitt och min unga mormors bystmått. Jag förundrades över hur denna långa och på senare år väldigt stadigt byggda kvinna, kunde ha nästan samma midjemått. Mamma påminde mig dock om att mormor var längre än medelmåttet och fick uthärda de nedlåtande lantortsbornas kommentarer, som ”Du är ju mager som en gärdsgårdsstör”.

När jag äntligen fick till rätt passform, sydde jag ihop delarna och placerade jag korsettstål i sömmarna. För att slippa synliga kanaler fällde jag sömsmånerna över stålet och sydde fast utan att fålla. Framtill använde jag spiralstål.

I had planned on dying the dress in a darker red, but discovered some some marks that couldn’t be removed and considered dying the dress black. I don’t own any enormous pots and I didn’t want to put the beautiful silk gown in its then disintegrated state, in a washing machine, so I couldn’t dye the fabric at home anyway.

Suddenly, I was called to interviews in Sweden, for my medical internship. These interviews were close to my parents home, so now was my chance to dye the dress! It seamed a bit disrespectful to dye my grandmother’s bridal gown black, so I bought the red textile colour (Dylon was the only one I could lay my hands on with that short notice) and left for Sweden the very next day.

Jag hade tänkt färga klänningen mörkare röd, men upptäckte några märken som jag inte kunde tvätta bort och började överväga att färga klänningen svart. Jag äger ingen tillräckligt stor gryta för tygfärgning och jag ville inte stoppa den söndersprättade klänningen i tvättmaskinen, så jag kunde inte färga tyget hemma.

Plötsligt kallades jag till AT-intervjuer i Sverige. Dessa skulle vara nära mina föräldrars hem, så nu såg jag min chans att färga klänningen. Det kändes närmast hädiskt att färga mormors brudklänning svart, så jag köpte röd textilfärg (Dylon var det enda jag kunde få tag i med så kort varsel) och åkte till Sverige nästa dag med en väldigt märklig packning – formella kläder för intervjuerna, en söndersprättad sidenklänning, textilfärg, 1 kg koksalt och latexhandskar.

I started with soaking the dress and was amazed to find that it looked like intestines…

Jag började med att blötlägga klänningen och förundrades över hur mycket den liknade tarmar…

Then I started cooking. I thought I was very careful indeed – I used more colour than prescribed and I kept the fabric in motion most of the time at the stove. When the dress had dried, though, I found that the dress had not aquired the burgundy red I aimed for and that the stains had got an even deeper colour than the rest of the dress. When I discovered something resembling burning marks, I decided to go for the black colour, in order to salvage the remains of my dream dress.

Sedan påbörjade jag matlagningen. Jag tyckte att jag var otroligt noggrann – jag använde dubbelt så mycket textilfärg för att verkligen få en mörk färg, eftersom färgen inte var anpassad för siden och jag rörde ihärdigt runt tyget i grytan. När klänningen hade torkat, upptäckte jag dock att klänningen, trots all extra färg inte hade blivit vinröd utan vackert rosenrosa. Fläckarna som färgen skulle täcka, var nu istället mycket mörkare än resten av tyget och nu hade tillkommit fasansfulla brännmärken över hela kjolen. Jag var nära att ge upp, men ville ändå testa att färga klänningen svart, för att se om den kanske kunde räddas ändå

I went to the local grocery store and hope to find Herdins textile hand wasch-colour for natural fibers, but only found Herdins “wash it back – black”, that could only be used in washing machine. This seemed like a risky project, so I was not too glad to spend more money on it. Then my sweet mother stepped in and financed the purchase. Anxiously I put the fine silk in the washing mashine and waited for my doom. The result of this colouring was amazing!

Back in Denmark, I did not only have a future job to look forward to, but also a beautiful fabric to work with. I sewed the pieces together according to the boned bodice and made a heart-form at the bust lining.

Jag gick till alla Vimmerbys mataffärer, i hopp om att finna Herdins textilfärg för naturfiber, men förgäves. På ICA hittade jag dock Herdins ”Wash it back – black”, som bara kunde användas i tvättmaskin. Det verkade vara ett riktigt riskprojekt, så jag var tveksam till att spendera mer pengar på det. Men då trädde mamma in som en räddande ängel och finansierade detta inköp. Med hjärtat i halsgropen stoppade jag in sidenklänningen i tvättmaskinen och väntade nervöst på att se hur det gått. Resultatet blev underbart!

Tillbaka i Danmark hade jag nu både ett framtida jobb att se fram emot och ett underbart tyg att arbeta med. Jag sydde samman bitarna utifrån jeansstommen och klippte till en hjärtform i urringningen.

After having lined the upper part with the remains of the original hemline, the dress was finished.

Efter att ha fållat upptill med tyg från orginalklänningens bortsprättade bitar, var klänningen äntligen klar.

The dress, with goth styling – since it is Halloween Happy Halloween!

Clothes, Från idé till färdigt plagg, In English, Kläder

Chinese Inpired Silk Dress

16th February 2016 Susanna Art 2 Comments

Maybe you’re beginning to get sick of hearing about all the wonderful fabrics my mother gives to me? Sorry, but here’s yet another such post. This Chinese silk she purchased on my behalf, on a trip to that Eastern fabric wonderland. The pattern is lovely, with many different motives, like happy dragons, sea folk and floral patterns. I think it is quite like a fairytale.

My greatest challenge was to use the 3 metres long and 72 cm wide fabric wisely. Because of the motives, the fabric could only be used in one direction, so I couldn’t get as much fabric from it as if I could have used it in both directions. Therefore I sketched and scrapped several ideas before I started the pattern making.

Making the mockup

As usual, I layed the fabric out on the mannequin and pinned it down and cut away superfluous fabric, in the way that made the fewest wrinkles.

The vest-like top of the dress, cut in one piece, with the only two seams in the sides.

The skirt part, where I tried to get as great a circumference as possible out of the narrow fabric. I ended up with three panels – one in the front and two in the back. As you can see, I had not yet decided whether to make the vest and skirt as separate pieces, only sewn together in the back and closed with push buttons in front, or sewn together the whole way around. Because of limited amounts of fabric and lack of persistence, I ended with the latter.

After having made the mockup and transferred it to pattern paper, I was ready to cut the precious fabric. To my horror, I found out that I had made the fancy “one-piece-vest-part” too wide for the fabric. I had to divide this part in three, by making seams at the usual place, at the shoulders.

The unfortunate disproportion of the pattern (with “breast-fronts” in one part with the back)

A wiser dressmaker would have folded the pattern at the shoulder, to match the side seams, and the have cut it at the fold. I didn’t, but it turned out alright anyway.

Then, I was finally ready for cutting the fabric and sewing the dress!

I made my own Chinese fabric buttons. There are great instructions on Google.

The finished dress

Actually I haven’t tried the dress on since it was finished. I posted a photo of it on Facebook the same night, though, and received so many lovely comments, that I am highly motivated to make a proper photo shoot soon! Unfortunately there’s freezing wind roaming outside, so I will wait some days, until spring find its way back to Denmark.

Spring Photoshoot!

I remember well how we laughed at our Swedish friend, when we visited her in England and she proudly took us to a pond, which was called the “lake”. After five years in Denmark, my husband and I experience something similar, but concerning the “woods”. We are so happy to have found a Christmas tree plantage. This our piece of wood. <3

We are also very happy to have discovered a park, surrounding parts of preserved countryside. Here are some beautiful cherry trees, that are now covered with blossoms!

I made a new aquintance today. While trying to attract some pleasant ducks with bits of pizza, there came a white furry ball crashing through the bushes, towards me. This dog was super happy to get some cuddling from a new friend, but his owner was a bit embarrased for him.

Clothes, Edwardian, Edwardianskt, Från idé till färdigt plagg, Historiskt, In English, Kläder, Music, Period clothing, Reconstruct, Saker, Sy om

Kinesisk klänning och lite annat smått och gott

21st August 2015 Susanna Art Leave a comment

Idag är min sista dag i Sverige. I våras gav jag min syster löftet att sy en klänning av det vackra tyget, som mamma tagit med från Kina. Hon fick välja mellan modellerna på denna skiss.

Today is my last day in Sweden, for this summer. This spring I gave my sister the promise of making her a dress out of the beautiful fabric that our mother had brought home from China. She could choose from these models.

Hon valde den som är lite skymd av en annan. Jag fick hennes mått via mail och började göra en toille. När jag kom hem till Sverige kunde jag justera toillen och börja klippa i det riktiga tyget, som var 1*4 m långt.

Sedan har jag jobbat och haft en massa andra projekt, så jag planerade att åtminstone bli klar innan sommarens slut. Nu i veckan hade vi provning. Jag har sytt som en tok och igår blev klänningen klar!

She chose the model that is a little hidden behind another. I had her measurements by email and stared making a pattern. When I got home to Sweden, I just had to ajust the pattern and start cutting the real fabric, which was 1 x 4 metres.

Then I had worked and had a lot of other projects, so I planned to at least be ready by the end of the summer. This week we tested it. I have sewn like crazy since and yesterday it was ready!

Min ovanligt trevliga syateljé, denna vecka. För instruktion om hur man syr i dragkedja, se inlägget om min rutiga klänning. *// My unusually nice sewing studio, for this week. For instructions on how to put in a hidden zipper, se the post on “My checked dress”.*

Klänningen färdigsydd, men utan kantbanden. *// The dress is ready, but still without its lining tape.*

Kantband i urringningen *// Lining tape in the neckline*

Eftersom ni ser i tidigare inlägg hur klänningar med liknande modeller, tar form på en provdocka, visar jag bara det som är unikt för denna klänning: de “kinesiska tygknapparna”:

Because you see similar models taking form on the mannequin in my earlier blog posts, I will only show you what is unique about this dress: the “Chinese buttons”.

Jag använde kantbandet, men vek och sydde ihop det på längden. Sedan vek jag det ytterligare en gång och började forma knappen av ca 24 cm långt band. *// I used the tape, but folded it and stitched it on the long side. Then I folded it again and started to form the button from a 24 cm long ribbon.*

Jag rullade båda ändar och nålade ihop. *// I rolled both ends and fastened wit needles.*

Och slutligen fäste jag knapparna i kragen. *// I finished by adding the buttons to the collar.*

Jag blev jättenöjd med klänningen och det var en fröjd att överräcka den. Hon är ju vacker som en dag och en av döttrarna utbrast: “Du är så vacker att jag måste krama dig!”. Dessutom fick vi några fina kort i deras coola verkstad och trädgård.

I was so satisfied with the dress and it felt so good to give it to my sister. She is beautiful. One of her daughters exclaimed: “You are so beautiful, I just have to hug you!”. We had some nice photos in their rustic work shop (?) and in their garden.

Förutom klänningen, visar jag här lite annat som jag sysselsatt mig med under sommaren:

Except for the dress, I show you some of the other things that have kept me busy during the summer.

Konserter

Den 7 juli hade jag konsert med Olle Långström, i Vimmerby kyrka och den 1 augusti hade vi vår årliga konsert på Kröngården – jag, Hanna Karlsson, Malin Karlsson, Kalle Sellbrink med vänner. Jättekul!

The 7th of July I had a concert together with Olle Långström, in the Church of Vimmerby. The 1^st of August, we had our annual concert at Kröngården – Hanna Karlsson, Malin Karlsson, Kalle Sellbring and his friends, and myself of course. We had great fun!

Små sömnadsprojekt

Liten väska till att matcha den edwardianska kjolen från försommaren. *// Reticule-wanna-be, sewn in a haste to accompany my Edwardian skirt from last summer.*

Jag klädde om en ärmstrykbräda, som jag fått av mormor. *. // I put new fabric on a ironing board for sleeves, which I got from my grandmother.*

Till edwardiansk håruppsättning - klipp itu en hår-donut, sy fast ett elastiskt snöre. Trä över huvudet och vik om håret runt, et voilá! — Till edwardiansk håruppsättning – klipp itu en hår-donut, sy fast ett elastiskt snöre. Trä över huvudet och vik om håret runt, et voilá! *// For an Edwardian hair – cut a ”hair doughnut”, fasten an elastic ribbon to it.* *Put over your head and twist your hair around it, et voilá!*

Reparera lampskärm

Jag klädde om en lampskärm, som tillhör en lampa som min gammelfarbror satte ihop i sin ungdom. Den hör förresten hemma i “Gamla Stugan”, där den numera beryktade Hilda växte upp. *// I put new fabric on an old lampshade, belonging to a lamp that my great uncle made in his youth.* *The lamp itself belongs to ”The Old House”, where the now famous Hilda grew up.*

Historisk trevnad

I sommar gick det upp för mig att jag inte är ensam i Vimmerby, om intresset för historiska dräkter. Mot slutet av lovet fick jag nöjet att hålla edwardiansk tebjudning för de kära systrarna, Hanna och Malin. Otroligt trevligt!

This summer, it became clear that I was not the only one in Vimmerby, who was interested in historical clothing. By the end of the holidays, I had the pleasure of having an Edwardian tea party for the dear sisters, Hanna and Malin. Delightful!

Till min lycka, upptäckte jag att dessa förtjusande systrar också gärna ville bära historiska kläder. Därmed klädde vi upp oss i mina olika kreationer och ordnade edwardiansk tebjudning. *// To my great joy, I discovered that these delightful sisters also wanted to wear historical clothes.* *So we dressed up in my costumes and had an Edwardian tea party.*

DSC04483 - Kopia — Lika stelt som det ska vara vid lång exponeringstid. *// Just as stiff as it should, when using the camera obscura*

11850449_10153149462847695_7135311138810699554_o — Innan de fasansfulla sconesen kom fram på bordet. *// Before the horrible scones appeared.*

Tack för en härlig sommar, alla ni som har förgyllt den med er närvaro!

Thank you for a lovely summer, all of you who have made it so by your existence.

Clothes, Från idé till färdigt plagg, Reconstruct, Sy om

50-talsblåsa av ett 70-talslakan

25th August 2014 Susanna Art Leave a comment

I vintras sydde jag en klänning av ett 70-talslakan. Detta lakan har jag alltid älskat, så när det var dags att kassera det, tyckte jag att det var värt att se om det gick att skapa en användbar klänning av det. Den blev användbar och gjorde rent av succé!

Jag fick till och med en förfrågan om att sy upp en likadan till en kamrat, av det återstående tyget. Hon bor i en annan del av Sverige, så det skulle bli problem med provningen, men jag kunde ändå inte motstå uppdraget. Eftersom jag redan hade fått så många komplimanger för klänningen och flera gånger för mönsterpassningen på andra klänningar, passade jag nu på att dokumentera processen. Min förhoppning med detta inlägg är att ni ska få idéer till hur man bäst utnyttjar tygets mönster och storlek, samt hur man draperar fram klänningen direkt på dockan.

Tygets egenskaper – mängd och mönster

De faktorer som är viktigast att ta med i beräkningen, när man syr ett plagg utifrån ett tyg man redan har, är främst tygmängden, men också mönstret. Om man använder sig av ett second-hand-tyg, bör man dessutom noga gå igenom hela tygmängden, så att man kan undgå slitna delar.

Tyget som jag hade kvar, var uppdelat i två stycken – en hel lakansvåd och det som syns på bilden. Eftersom kjolen skulle ha mycket vidd, sparade jag det andra, större stycket till kjolen och använde det på bilden till klänningslivet.

Drapera klänningslivet – framtill

För att hitta var mönstret passade bäst i förhållande till själva kroppsformen, flyttade jag runt tyget på provdockan, tills jag hittade den naturliga placeringen. Jag fixerade sedan tyget med nålar i provdockan.

Den mörkblå blobban upptill, planerade jag att klippa bort ihop med urringningen, för att överdelen se mindre rörig ut.

Utifrån den största vidden på livet, plus ca 1 dm, rev jag bort överflödigt tyg. Detsamma gjorde jag upptill, alltså ca 1 dm över den framtida halsringningen. Anledningen till att jag ofta river i stället för att klippa, är att det blir trådrakt och går otroligt mycket snabbare.

När framsidans tygstycke hade fått en lagom storlek, satte jag nålar mitt fram, så att tyget låg slätt mot provdockan. Sedan klippte jag ut ett hål för halsen.

Egentligen skulle jag ha startat med att ha avigan utåt, eftersom alla sömmar sitter på den sidan, men i min iver glömde jag det, så jag fick vända på stycket från och med detta moment. Så här ser alltså framstycket ut med halsringning och nålar som är placerade så att de dels håller tyget slätt mot dockan och dels håller tyget i en vinkel så att det går trådrakt ned mot midjan, både framtill och i sidan.

Nu är det dags för att lägga veck vid bystens sida. Vid den framtida sidsömmen, ska vecket vara så djupt att tyget går trådrakt ned mot midjan.

Därefter läggs vecken från bysten och nedåt mot midjan. Med hjälp av de nålar som håller fast tyget på provdockan, mitt fram och i sidorna, kan du dra åt tyget ganska hårt för att få till en bra och tight passform.

Här ser du både nålarna som förankrar tyget i dockan och nålarna som skapar formen på klänningen.

Drapera klänningslivet – baktill

Jag la tyget så att mönstret var placerat så fint som möjligt, i förhållande till kroppsformen. Sedan nålade jag fast tyget i dockan. Som vanligt, rev jag sedan bort överflödigt tyg utifrån den största nödvändiga vidden och behöll ca 1 dm felmarginal.

Nästa steg är att nåla samman bak- och framstycken med varandra över skuldrorna. På denna klänning ville jag utnyttja mönstret, så jag valde att inte sätta axelsömmen mitt upptill, men sluttande nedåt på baksidan.

Sedan nålade jag ihop fram- och bakstycken i sidsömmarna. Jag började även experimentera med hur urringningen skulle se ut och har här på bilden nålar i urringningens potentiella hörn.

Rätta till sömmar innan de sys

Så här knöligt ser klänningslivet ut efter att ha draperats fram på provdockan. För att undvika veck måste sömmarna vara räta, eller åtminstone jämnt böjda.

Som du ser, sitter nålarna inte på en rät linje. Därför tog jag bort alla nålar emellan de högst och lägst placerade. Man måste se till att de båda tyglagren ligger slätt på varandra. Därefter kan man använda sig av något rakt, tex. ett måttband, till att sätta nålarna i en rät linje, nedifrån och upp.

Sedan kan man sätta fast en infordring i halsringningen. Denna blev lite liten, upptäckte jag senare, så jag bytte ut den mot en som var ännu vidare och djupare.

Eftersom det det inte hade dykt upp något tillfälle för att prova plagget på beställaren, hade jag på detta fotografi ännu inte sytt i dragkedjan i sidan. Det är därför det sticker ut tyg på höger sida.

Kjoldelen – längd och vidd

Till denna klänning har vi inte har köpt lagom med tyg, med utgångspunkt i ett färdigt mönster med beräknad tygåtgång, utan skapar istället ett mönster utifrån vad vi redan har till hands. Därför måste vi nu se hur mycket tyg vi har kvar till kjoldelen. Om vi ska få ut så stor vidd som möjligt för kjolen, måste vi tänka oss noga för innan vi klipper. Vi måste även se hur vi använder mönstret på finaste sätt. Notera att tyget är vikt dubbelt på bilden.

När man har bestämt sig för hur man bäst utnyttjar mönstret och tygets längd, kan man klippa som nedan, för att få ut maximal vidd i kjolfållen.

Med det tyg jag hade kvar, räckte det till två våder – en fram och en bak.

Kjoldelen – sidsömmar och fickor

Så här kan man snabbt sy ett par fickor att sätta i sidsömmarna. Öppningen är mot mitten.

Här är fickorna ihopnålade med kjolen. Först sys sidsömmarna ovanför och nedanför fickorna. Sedan sys fickans ena tyglager ihop med kjolens framdel och fickans andra lager med kjolens bakdel.

När dessa sömmar är klara, är det dags att fästa kjolen i klänningslivet.

Kjoldelen – veck

För att få symmetriska och jämnt fördelade veck, brukar jag göra så här: Först nålar jag fast kjolens sidsömmar mitt för livets sidsömmar. Sedan finner jag varje vecks mittpunkt och sätter en nål där, tills jag har fått önskat antal veck. Jag drar alltså tyget ut mot mig, tills jag får en likbent trekant, med provdockan som bas, och sätter sedan fast kjolen i livet med en nål mitt emellan de två ursprungliga. Detta upprepas för vart veck, tills de är lagom många och stora.

Nu är det dags att lägga vecken på ett vis som tar till vara tygets mönster.

Framtill lägger jag vecken, så att varje veck bular ut åt vardera sida…

… och baktill lägger jag vecken så att de pekar åt mitten.

Nu, när vecken ligger rätt, är det dags för det värsta av allt: att vika in vecken och fästa dem i klänningslivet från avigan. Detta tar enormt lång tid.

Steg 1) Ta ur nålarna ur klänningslivet/provdockan, men behåll dem i kjolvecket
Steg 2) Fäll ned den övre kanten in mot klänningslivet
Steg 3) Nåla igenom både kjolvecket och klänningslivet
Steg 4) Gå in från avigsidan och nyp ihop klänningslivets och kjolens sömsmåner nåla inifrån. Se upp så att du inte tappar vecken!

Ärmar

Jag hade ganska stora tygbitar över till att prova mig fram till fina ärmar. Jag la vikten på att utnyttja mönstret på bästa sätt över ärmkupolen (?). Sedan kapade jag av vid passande längd och fållade.

Urringning med infordring

En infordring syr man fast på utsidan. Sedan klipper man ner sömsmånen till lämplig bredd, exempelvis 0,5 cm. För att infordringen sedan inte ska synas utifrån, har jag lärt mig knepet att sy en söm utifrån, igenom de tre tyglagren, tätt intill själva klänningstyget. När infordringen sedan viks ned på insidan, kommer det sticka ut mycket mindre än utan denna söm.

Här klipps sömsmånen på infordringen ner till ca 1,5 cm.

Sedan behandlas infordringen som en vanlig fåll – kanten viks in och nålas fast inför maskinsömnaden.

Dold dragkedja

När jag syr fast dolda dragkedjor, brukar jag börja med att stryka klänningslivets kanter, där de ska mötas i dragkedjan. Sedan fäster jag nålar i dragkedjan, utifrån, så att fram- och baksida möts.

Sedan nyper jag fast dragkedjan och sömsmånen och flyttar över nålarna från utsidan till denna plats. De resterande stegen är tyvärr inte dokumenterade, eftersom jag plötsligt fick väldigt bråttom. De innefattar i alla fall att man tråcklar fast dragkedjan i tyget. Sedan använder man dragkedjepressarfot till att fästa dragkedjan och syr så tätt inpå själva kedjan som möjligt. Jag brukar vika ut kedjan medan jag syr, för att få klänningens fram- och baksida så tätt inpå varandra som möjligt. Resultatet brukar bli väldigt fint!

Sedan är det bara småpillet kvar, som att fålla kjolen, fixa till på insidan osv.

Hoppas att du har fått någon glädje av detta inlägg och att du nu har fått inspiration till att själv sy något, lite mindre ostrukturerat än detta projekt.

Susanna Art Blog