Clothes, Edwardian, Edwardianskt, Från idé till färdigt plagg, Historiskt, In English, Kläder, Period clothing

Kjol och blus – 1903

27th July 2015 Susanna Art 2 Comments

Dräkt med bomullsblus och kjol — Dräkten, fotograferad efter att jag kört hem i upphettad bil. // The outfit, photographed after driving home in the heated car…

Ni som har läst förra inlägget, om hatten, vet att jag skulle sy en dräkt till 1800-talsdagen i Kisa, 19 juli. Jag ville ha en snoffsig dräkt för en dam från sekelskiftet. I “Patterns of Fashion” hade jag redan sett en del trevliga blus- och kjolmönster. Dessutom kikade jag runt på historiska kläder på Pinterest. Där hittade jag inspiration bland annat från denna dräkt:

Those who have read my last blog post, about my Rose Hat, know that I was about to sew a costume for the “19th century days” in Kisa, 19th of July. I wanted a swanky suit for a lady at the very start of the 20th century. In “Patterns of fashion 2” I had already spotted some nice skirt and shirtwaist patterns. I also roamed Pinterest’s vast plains of vintage garments. There I found inspiration in this shirtwaist.

Dräkt från Pinterest - ca 1904 - med stråveck och broderier — Dräkt från Pinterest – ca 1904 – med stråveck och broderier. // Pinterest clothes – ca 1904 – with pin tucks and white work.

Kjolen

I två månader snokade jag runt på Erikshjälpen, i jakt på ett vettigt kjoltyg. Till slut, helgen innan eventet, hittade jag en blå gardin för 69 kr.

For two months I snooped around at the town’s second hand shop, in hopes to find an appropriate skirt fabric. Finally I found a blue curtain for 69 SEK.

Kjolen, på avigan, innan den sytts samman baktill. // The skirt, from the wrong side, before sewn together in the back.

Jag vet inte hur det är med rättigheterna för mönstret, så jag lägger inte ut bilden här, men ni får i alla fall se hur kjolen ser ut innan den är hopsydd baktill.

I don’t know how the copyright works for this skirt pattern, so I won’t show it here. Anyhow, this what the skirt looks like from the wrong side, before it’s sewn together.

Kjolen innan den fållats och pressats. // The skirt before hemmed and ironed.

Kjolen knäpps baktill med hyskor och hakar. Den har fortfarande inte fått de dekorativa banden, som ska täcka sömmarna, men i väntan på att jag hittar lämpligt material, tycker jag att den ser helt ok ut som den är.

The skirt is closed with hooks and eyes in the back. It still hasn’t got the decorative ribbons, that should be on top of the seams. Until I find the optimal material for this, I think it looks alright though.

Blusen

Jag var osedvanligt förberedd när jag anlände till Sverige i år. Förutom att redan ha letat reda på lämpliga mönster, hade jag även hittat fina broderifiler på internet, som jag köpt, en snäll bekant hjälpt att konvertera till rätt filtyp, och sedan hade jag maskinbroderat mönstren på tyll.

I was unusually well prepared when I arrived in Sweden this year. Except for having found patterns, I had also bought appropriate machine embroidery files, got help from my sewing machine guru to convert them to the right file type, and had even sewn the embroidery on tulle leftovers.

Maskinbrodyr på tyll. // Machine embroidery on tulle.

Dessutom hade jag köpt ett tunt bomullstyg, medan jag praktiserade i Viborg, så därmed hade jag alla ingredienser som jag behövde för min blus.

Furthermore, I had bought a lightweight cotton fabric, while making my internship in Viborg. Hence, I had all the necessary ingredients for th shirtwaist.

Jag experimenterade med placering av veck och broderier på provdockan, innan jag började sy. Sedan började jag med stråvecken.

I experimented with the placement of the pin tucks and embroideries before I started sewing. Then I obviously made the pin tucks.

Stråveck: 1) Stryk vid första vecket och sy önskad vidd 2) Mät ut nästa veck + mått mellan vecken 3) Stryk vecket 4) Sy vecket... om och om igen — Stråveck: 1) Stryk vid första vecket och sy önskad vidd 2) Mät ut nästa veck + mått mellan vecken 3) Stryk vecket 4) Sy vecket… om och om igen. // Pin tucks: 1) Iron the first fold and sew at the wanted breadth of the pleat 2) Measure the distance to the next pleat + the breadth of the pleat 3) Iron the fold 4) Sew the fold as in the first step and repeat the process for as many times as you want.

När detta var klart var det dags för placering av övriga broderier. Dessa nålade jag noga fast, hela vägen runt. Sedan klippte jag upp tyget bakom och fållade samtidigt som jag sydde fast broderiet i blusen.

When this was done, it was time for placing the embroideries. These I pinned down carefully, the whole way around. Then I cut superfluous fabric away as I hemmed and fastened the embroidery to the shirtwaist, from the wrong side.

Placering av broderier, även över stråvecken. // Placement of the white work, partly on top of the pin tucks.

Därefter skulle ärmarna fästas i blusen. Eftersom det är sommar och det 1903 verkar ha varit populärt med armbågslånga ärmar, gjorde jag dem korta. Innan jag sydde fast dem i blusen, gjorde jag en raksöm upptill och nedtill, med långa stygn, så att jag enkelt kunde dra åt tråden och rynka vid ärmkullen och runt armbågen. När ärmarna var fastsydda, gjode jag ett kantband i samma tyg och sydde fast nedtill.

Then the turn had come to the arms. As it is summer and elbow length of the arms seem to have been popular in 1903, I decided to go for short arms. Before attaching them, I made a “long, loose machine seam” at the top and the bottom and then gathered the fabric at the shoulder and elbow. Then I attached the arms to the shirtwaist and covered the raw edges with binding in the same fabric.

Två ärmar, 2 dm längre än armbågslängd. Veckas vid ärmkullen och nedtill. // Two arms, two decimetres longer than shoulder-elbow length. Gather fabric at the top of the shoulder and at the elbow.

Sedan var det bara knäppningen kvar. Blusen är bara öppen halvvägs ner, så i nacken sydde jag fast dekorativa fuskpärlor med öglor i samma bomullstyg och nedanför knäppning med sydda hyskor och silverhakar.

Then there was nothing left but the closing in the back. It is sewn together at the bottom half. At the neck, I used pearl buttons and loops made from the same fabric. The rest was closed with silver hooks and eyes. This later proved to be a horrible solution, as the unusually big hairstyles use to get stuck in the hooks. Well, it looks great anyway.

Hals med pärlknäppning och nedanför knäppning med hyskor och hakar. // High neck closed with buttons and loops. The rest of the back closed with hooks and eyes.

Sedan var blusen faktiskt klar!

And suddenly, the costume was actually complete!

Färdig blus. Det enda som saknas nu är en kanal för midjebandet. // The finished shirtwaist, only lacking a channel and its waistband.

Till bords med katten. // At the table with the cat.

Dagens 1800-talssällskap, i Kisa. Foto: Elin Evaldsdotter // In Kisa with today’s participants from the 19th Century Society. Photo: Elin Evaldsdotter

Fotosession med Josefine och Åsa, på 1800-talsdagen. — Fotosession med Josefine (som också bär kläder sydda av mig) och Åsa, på 1800-talsdagen. Foto: Elin Evaldsdotter // Photo session together with Josephine (who also wear my clothes) and Åsa, at the 19th century day in Kisa. Photo: Elin Evaldsdotter.

Bakifrån — Med utsikt över Stångån. Foto: Josefine Antonsson // View over Stångån. Photo: Josefine Antonsson.

Clothes, Edwardianskt, Från idé till färdigt plagg, Historiskt, In English, Period clothing, Reconstruct, Saker, Sy om

Rosenhatt

24th July 2015 Susanna Art Leave a comment

Det enda jag vid terminsslut hade planerat för sommaren (förutom att umgås maximalt med nära och kära) var att hänga på 1800-talssällskapet på aktiviteterna på Amerikadagen, arrangerat av Kisa Wärdshus. Där skulle vara fokus på de rika invånare, som inte var tvungna att emigrera mellan 1850 – tidigt 1900-tal. För detta behövde jag en lite snoffsigare dräkt, med en enorm hatt, som kronan på verket. Jag hann inte göra några ambitiösa efterforskningar på hattar från 1903 då, men har efteråt hittat dessa:

At the end of this semester, the only thing I had planned for the summer was to (except for hanging out with family and friends) join the “19th Century Society” for the “America days” in Kisa, arranged by Kisa Inn. There was supposed to be a focus on those inhabitants that didn’t have to migrate from Sweden during the famines of the 19th century. For this I needed a somewhat posh costume, with a ginormous hat on top of it all. I didn’t have time for making ambitious research on 1903 hats at that point, but later I have found these:

Maj 1903 The Delineator — Hattar från “The Delineator”, maj 1903

The Delineator, May 1903 — Hattar från “The Delineator, maj 1903

Lillian Russel 1903, american actor known for beauty and style — Lillian Russel – amerikansk skådespelerska, känd för sin skönhet och stil. Foto från 1903. Hon har en underbart stor hatt!

På Coop hittade jag två perfekta, flätade bordstabletter i plastimitation av strå. Jag sprättade upp inifrån och ut på den bordstablett som skulle bli brättet och utifrån och in på den bordstablett som skulle bli toppen på hatten.

At the grocery I found two perfect table tablets in a plastic straw imitation. I unstitched the circular braids from the middle of the part which was going to be the brim, and from the periphery and inwards on the part that would be the top.

Brättet upplöser jag inifrån och ut, tills det är lagom stort för huvudet.

Sedan använde jag de överblivna flätorna till att fästa de båda delarna i varandra.

Then I used the removed braids to fasten the brim and the top in each other.

Längs kanten på hattens topp fäste jag flätan, i sicksack.

Jag fäste toppen i brättet, med den sicksackade flätan och sydde fast.

För att ge hatten lite mer stadga, använde jag sedan det som var kvar av flätan till att “väva” det stående partiet. Det skulle ha sett extremt mycket mer professionellt ut om jag istället använt samma teknik som på bordstabletterna och sytt fast flätan varv efter varv, men vertikalt. Pga. tidspress valde jag det andra alternativet.

To give stability to the hat, I then used the rest of the braid to “weav” the vertical part. It would have looked infinitely more professional if this part also had been constructed of circles stitched together, but it would have been too time consuming.

Den sista utmaningen var att dekorera hatten. Detta gjorde jag med hjälp av ett blått tunt fodertyg och tygrosor från IKEA. Dessa nålade jag fast med hårnålar, som jag fäste i flätningen.

The last challenge was the decoration of the hat. I used a blue lining fabric as ribbon and fake roses from IKEA, which I fastened with hair pins.

När jag var klar med hatten fick jag höra av ett entusiastiskt barn, att:

“Detta är den vackraste hatt jag någonsin sett! Och den största!”

When the hat was finished, an enthusiastic child exclaimed: “This is the most beautiful hat I have ever seen! And the largest one too!”

Till min förundran och glädje, visade det sig att Kisa Wärdshus inte bara lät oss vara fin interiör, men också bjöd på en fantastisk, tidsenlig måltid, som tack för att vi var där!

To my great surprise and joy, Kisa Inn didn’t only want us for a decorative interior, but they also offered us a fantastic time appropriate eleven dishes meal for free, as a way of thanking us for being there!

Ha en bra dag!

Have a nice day!

Clothes, Reconstruct, Sy om

Omsydd tanzansk klänning

18th June 2015 Susanna Art Leave a comment

Välkommen till min nya bloggplats! Jag inviger den med mitt senaste alster – en omsydd tanzansk klänning.

Jag fick klänningen av mamma, som trodde att färgen skulle passa mig bättre. Klänningen bestod av ett framstycke och ett bakstycke, med ärmar.

Broderierna ville jag ta vara på, så det var ingen vits att klippa alltför mycket i tyget. Det första jag gjorde var att ge klänningen lite mer form, genom att sy insnitt längs med broderiet på framsidan.

Sedan gjorde gjorde jag även insnitt vid bysten, samt kapade kjollängden och använde dessa tygstycken som skärp.

Så här förskräcklig såg klänningen ut inifrån, innan jag sytt alla sömmar och klippt bort överflödigt tyg.

Och så här såg den ut när den var färdigsydd och alla sömmar pressats.

Klänningen ser fortfarande inte särskilt bra ut baktill, eftersom den saknar inkilningar där (till förmån för påklädligheten). Om jag hittar tråd i matchande färg, tror jag att jag ska lösa detta genom att sy fast skärpet och lämna en lucka på ca två dm baktill, där jag drar åt. Då borde det bli jämnare och mer symmetriska veck.

Hoppas att jag lyckats bidra till någons inspiration!

Barnkläder, Children's clothes, Fantasy, Från idé till färdigt plagg, Kläder, Sy om

Jedi-dräkt på 2 timmar

14th April 2015 Susanna Art Leave a comment

Jag känner en liten grabb, som älskar Starwars. För flera år sedan sydde sydde jag upp en Jesus-dräkt till ett påskspel, från ett billigt tyg som jag hittat på Erikshjälpen. Sedan dess har jag haft den kvarblivna stuven liggande, i väntan på ett tillräckligt litet projekt. Nu insåg jag att den skulle vara alldeles lagom till en 4-årig jediriddare.

Konstruktion

Jag bestämde mig för att förenkla Obi Wan Kenobis dräkt. Totalt skulle dräkten bestå av 5 delar – själva kaftanen, 2 ärmar, det fladdrande ytterstycket och ett skärp.

Fram- och bakstycket klipptes i ett på längden sammanhängande stycke (totalt 120 * 40 cm). Detta delade jag sedan på längden, fram till halva längden (till och med halsringningen). Ärmstyckena var ca 38 * 50 cm (med rejäl sömsmån). Dessutom använde jag ett 120 *40 cm stort stycke, som jag delade på längden fram till sista halvmetern.

Från vänster: skärpet, ytterstycket, kaftanens fram-och-bakstycke, ärmar.

Almänna mått – för barn och vuxna

Kaftanen
Längd = 2 * längd från skuldror-knän
Bredd = största omkrets (bröst/midja/höft/stuss) delat med 2 + ca 8 cm (eller mer för vuxen.

Ärmar
Längd = önskad ärmlängd, tex. axelkula-hand + 4 cm upptill (eller mer för vuxna)
Bredd = största omkrets runt arm (oftast överarm) + 1 dm (eller mer för vuxna)

Ytterdel
Längd = 1 dm längre än kaftanen
Bredd = kaftanens bredd delat med 3

Skärp
Efter egna mått och smak, förslagsvis ca 1 dm*1 m hos barn och kanske 1,5 dm*1,5 m hos vuxna.

Allt klipps naturligtvis ut med sömsmån.

Sy ihop delarna

Först sicksackade jag framsidans “slits”, så att jag kunde fälla ned sömsmånen (med raksöm) med minimalt tygspill.

Sedan vek jag ärmstyckena på längden, sydde raksöm sicksackade…

… varpå jag sydde kaftanens sidor, men lämnade utrymme för ärmhålen…

… och sedan nålade fast ärmarna, sydde fast med raksöm och slutligen sicksackade.

Jag fållade hela vägen runt på ytterstycket. Sedan hängde jag det över kaftanen, så att det skulle ligga symmetriskt. Därefter nålade jag fast det.

För att få till den lite mer skräddade jedi-looken, petade jag in ärmsömmen vid ärmkullen ca 2 cm och nålade fast sömsmånen genom kaftanens och ytterstyckets skulderparti.

Därefter sydde jag genom alla dessa lager med med kort raksöm, längs ytterstyckets befintliga söm. På samma sätt fäste jag ytterstycket in mot halsringningen (men förstås inte genom ärmens sömsmån).

Sist fållade jag skärpet.

Resultatet

Här är den färdiga dräkten. Jag har stängt framtill med två nålar, men jag tror inte det behövs någon fästningsmekanism, när plagget sitter på ett barn som har kläder under.

Bakifrån.

Det tjusiga axelpartiet. Obi Wan Kenobi måste ha axelvaddar, men det slipper detta arma gossebarn.Exklusive tankearbetet innan jag satte igång, tog projektet 2 timmar, från att jag la ut tyget för att klippa, tills plagget var färdigt. Om man vill ha en seriösare jedidräkt, tror jag att man fortfarande kan använda samma basala konstruktion, men dessutom med breda kantband runt halsen och de där fancy axelvaddarna. Och använda ett dyrare tyg, så klart.

Ha en skön kväll, allesammans!

Clothes, Från idé till färdigt plagg, Kläder

Slappa, somriga pösbyxor

6th April 2015 Susanna Art Leave a comment

Nu, i påsk, hade jag tänkt sätta igång med mina stora projekt (en steam-punk-balklänning, en enorm edwardiansk hatt och en edwardiansk herrkostym), men jag upptäckte att jag saknade viktiga material till alltihop. Därför drog jag fram det röda bomullstyget och började med byxorna.

Eftersom jag aldrig sytt byxor förr, började jag med att snoka runt lite på internet, för att se hur olika byxor är konstruerade. Jag kom på att 30-talsbyxorna borde vara ganska lika i konstruktion. Jag hittade massor av härliga modebilder från den tiden och moderna kläder i 30-talsstil. Bland annat denna:

Jag blev väldigt sugen på att göra sådana byxor istället, men tyget passade inte och jag hade inte tillräckligt många matchande knappar i rätt storlek. Jag ville i alla fall ta fram ett mönster som jag kunde använda för denna modell, om jag skulle snubbla över rätt tyg och knappar senare, så jag valde alltså att göra pösbyxor med 30-talskonstruktion.

Om du själv kan sy byxor, varnar jag dig: läs bara om du vill skratta åt alla mina nybörjarfel!

Rita mönster utifrån befintliga byxor

Jag tog ett par av mina skönaste byxor och la ut på ett skräptyg och kopierade fram- och bakstyckena. Eftersom jag tänkte ha knäppning i sidan, struntade jag i att klura ut hur en gylf är konstruerad.

Sedan nålade jag ihop tygstyckena och kunde konstatera att de satt bra (men ack, dessa nålar i låren, alltså!). Jag klippte av överflödigt tyg upptill och ritade ett snett streck framtill i sidan, där jag ville ha den snygga, sneda knäppningen.

Därefter använde jag tygstyckena som mönster.

Upptill, ser du hur jag använde samma vinkel som tippar in mot mitten framtill, på bakstyckena där vinkeln istället tippar ut från mitten. (I mitten ligger framstyckena och utanför ligger de matchande bakstyckena).

Konstruktion

Byxorna nålades samman…

… och testades.

Sedan gjorde jag något väldigt ologiskt. Jag sydde på ett midjeband (?) utifrån, så att byxlinningen kunde fållas för sig och midjebandet fällas ned på utsidan, som dekoration. Det logiska hade varit att sy ett dubbelsidigt midjeband och på så vis omsluta byxlinningen. Anledningen till att jag gjorde så här istället, var att jag ville ha så få tyglager som möjligt i mina svala sommarbyxor.

Så här såg det ut framifrån och bakifrån, när midjebandet var fastsytt längs byxlinningen.

Därefter fällde jag kanten på byxornas insida och sedan fällde jag ned midjebandet och vek fram en form framtill (även baktill, förstås).

För att ge lite stadga åt kanten, där knäppningen skulle sitta, sydde jag fast en passpoal. Den fästes mot framsidan och fälldes ned mot baksidan. Tyvärr tänkte jag fel. Jag borde ha gjort passpoalens sömsmån åtminstone 3 cm bred, så att jag hade kunnat använda den som stadga för knäppning.

Jag ville ännu inte helt ge upp tanken på knäppning, så jag testade byxorna och konstaterade att jag bara behövde 4 nålar för att det inte skulle glipa. Men… bah… … jag orkade inte vänta på nästa besök i en syaffär och jag insåg att knapphålen snart skulle ge efter, om jag inte satte dit ett extra tyglager, vilket jag inte hade tålamod till, så nu försökte jag hitta någon annan lösning.

Ena sidan sydde jag igen längs passpoalen och i den andra öppningen sydde jag öglor och gjorde en sicksack-snörning.

Nystrukna ser ju byxorna ganska trevliga ut.

När snörningen är åtdragen, blir tyget ganska bubbligt och det bildas en massa långa veck. Jag tänkte att detta var en praktisk lösning, men jag har insett att det tar längre tid att snöra upp än att knäppa upp. Detta är plågsamt om man är panikkissnödig.

Eftersom det inte blev någon knäppning, bestämde jag mig slutgiltigt för att återgå till min grundidé, med pösbyxor. Jag klippte till två resårband.

Jag fållade byxbenen jag nästan hela vägen runt. Sedan satte jag fast resårbandet på en stor säkerhetsnål, med en nål i andra änden, så att inte resårbandet skulle följa med genom öppningen, när jag drog det vidare genom kanalen. När jag fått fatt i båda ändar, sydde jag ihop dem och sydde de resterande centimeterna på fållen.

Byxorna, i egen hög person

Några efterkloka tankar

Stängning med knappar eller dragkedja är, ack, så praktiskt. Knappar hade dessutom sett mer naturligt ut på denna modell.
Om man ska stänga denna modell med knappar, vore det bra att sy passpoaler med riktigt bred sömsmån och fälla ned dem på utsidan istället, som ytterligare dekoration och förstärkning.
Om man vill köra fullt ut på 30-talsmodellen, vore det dessutom läckert med ännu vidare byxben. Jag hade bara 1,5 m tyg och använde varje centimeter. 2 m vore nog lagom.
Det hade inte skadat med 2 cm extra på benlängden på mina pösbyxor, trots att de var åtminstone 5 cm för långa från start. När byxorna är såpass vida, försvinner mycket av längden, när de snörs ihop runt anklarna.
Jag tror att det blir mindre tight och därmed mindre veckigt vid grenen, om man har “grundare” rundning på mönstret.
Byxornas innersömmar borde fällas och vikas in, eftersom sicksacksömmen skaver mot innanlåren. Detta upptäckte jag på senaste promenaden.

Clothes, Edwardian, Historiskt, Lärarinna 1914, Saker

Tvåa i dräkttävlingen!

24th March 2015 Susanna Art Leave a comment

Ni som har följt mitt lärarinneprojekt, kanske gläds med mig, när ni får höra att jag kom tvåa i min kategori, i Your Wardrobe Unlockd’s dräkttävling. Det kryllade av häftiga bidrag, som ni kan se här. Det känns fantastiskt att folk med erfarenhet inom historisk sömnad valde att rösta på lilla mig! Kronan på verket var det fina personliga meddelandet jag fick från YWU (nedanför). Jag är jätteglad!

“Your entry, A Swedish Edwardian Teacher, was beautiful and very striking. Although simple in style, it was exquisitely made, and you really did look like you had just stepped out of an old sepia photograph. We loved the fact that you’d done the whole outfit from the underwear out – the care you took with the undergarments meant the finished outfit hung and fitted perfectly. We also thought your recykling of older fabric and garments, and combining that with new techniques, gave the whole outfit a fascinating back-story. This entry is a great credit to your craftsmanship and innovation. Well done!“

Ha en bra dag!

Barnkläder, Children's clothes, Clothes, Från idé till färdigt plagg, Kläder

Munktröja till barn

22nd February 2015 Susanna Art Leave a comment

Jag hade tillräckligt mycket tyg kvar, från förra mitt förra tröjprojekt, för att det skulle räcka till en barntröja. Jag känner en flicka som är väldigt förtjust i tuffa, svarta saker, så jag bad om hennes mått. De mått jag utgick ifrån var:
– skuldror 32 cm
– bröstkorg 60 cm
– huvudomkrets 52 cm
– ärmar ca 41 cm

Jag klippte ut rektangulära tygbitar. Uppe till vänster ligger styckena för kroppen dubbelt, (ca 32 cm breda). Uppe till höger ligger ena ärmen. Ärmarnas ovansida rundade jag efteråt. Det första jag sydde var sidorna och sedan axelpartiet. Sedan klippte jag ut ärm- och halsringning. Därefter nålade jag fast ärmarna och sydde.

Nu började det likna en tröja. Dags för dekorationer.

Jag ville ge tröjan en luva. Jag vek ett tygstycke, så att det blev ca 60 cm långt över axel-huvudets topp-axel. Sedan klippte jag till rundning baktill och sydde längs denna. Innan jag fäste luvan i tröjan, fållade jag luvans framkant och passade på att lägga in en snodd i fållen.

Sedan nålade jag fast luvan i halsringningen och sydde.

Tröjan såg lite väl alldaglig ut för att kunna representera SusannaArt, så för att ge den lite mer attityd, fäste jag samma silversnodd, som användes som dragsko i luvan, i ytterkanten på munkjackefickan nedtill. Därefter var det bara fållningen av nederdelen och ärmarna kvar. Detta sydde jag för hand.

Ägaren blev jätteglad för tröjan, så nu är jag också alldeles tillfreds.

Clothes, Från idé till färdigt plagg, Saker

Tröja och lagning av stövlar

15th February 2015 Susanna Art Leave a comment

När jag blev klar med mitt lärarinneprojekt, tänkte jag att jag borde sätta igång med mitt länge uppskjutna projekt – att sy en steampunk-dräkt av det vackra sidentyget, som mamma köpte åt mig i Buchara. Nu har jag dock klarat av min första praktikvecka på avdelningen för hjärtsjukdomar och varje dag har jag varit helt utpumpad vid hemkomsten. Igår hade jag återhämtat mig lite och drog mig till minnes att jag hade ett trevligt tröjtyg liggande i garderoben och beräknade att jag borde kunna slänga ihop ett sådant plagg på några timmar.

Tyget köpte jag på utförsäljning i somras. Jag började med livet, där jag utgick från en välsittande jumper, men la till en centimeter på var sida, för att kunna ha kläder under tröjan. Upptill ville jag ha drapering, så jag experimenterade lite med nålningen och var nöjd när det såg ut så här. Sedan sydde jag detta på maskin. Därefter klippte jag ut ärmar och utgick åter från jumpern, men la till någon centimeter i bredd och längd, samt svängde ut dem en aning nedtill.

Sedan fållade jag allt för hand. Plagget var färdigt på två-tre effektiva arbetstimmar.

Tröjan är lite genomskinlig. Till vardags är det snyggt att ha någon dov färg under, medan den ser festligare ut med något ljust under. Den är redan en ny favorit, men jag misstänker att den kommer förstöras i första tvätten.

Laga stövlar

Jag bor i ett väldigt regnigt land. Första hösten försökte jag uthärda livet utan stövlar, men sedan beklagade jag mig för min hulda moder, som då betalade mina drömstövlar. Tyvärr höll de inte för mina breda fötter i mer än en säsong. Jag har testat att göra diskreta lagningar med lim, men det håller inte för mer än en promenad åt gången. Nu bestämde jag mig därför för att göra en total makeover, med hjälp av silvertejp.

För säkerhets skull, började jag med att än en gång limma i sprickorna. Sedan klippte jag ut bladmönster i silvertejp och fäste utanpå sprickorna. Jag testade att måla på silvertejpen med vattenfast tusch, men färgen fäste inte, så jag fick stå mitt kast och sätta fast glänsande dekorationer. Jag la tre “kvistar” över varandra, tills de tillsammans täckte sprickan och dessutom såg ok ut. Sedan upptäckte jag fler sprickor…

När jag täckt alla sprickor, såg stövlarna ut så här. De är inte särskilt diskreta längre, men förhoppningsvis håller de åtminstone en extra säsong.

Historiskt, Uncategorised

Min nya idol – Mary Kingsley

8th February 2015 Susanna Art Leave a comment

Jag läste nyligen en bok, som jag blev alldeles betagen av. Det var en biografi om den viktorianska upptäcktsresanden Mary Kingsley, som på egen hand reste runt i Västafrika på 1890-talet. Anledningen till att jag blev så betagen, var att boken är full av citat från den intelligenta och humoristiska Mary’s iakttagelser och reseskildringar. Det är fascinerande att se hur god kulturförståelse denna kvinna hade och hur hon kunde vända de mest krigiska situationer till rena festligheter, med hjälp av sin diplomati och sitt stora hjärta. Här nedanför vill jag dela med mig av några utdrag ur boken.

“Till det yttre avvek hon åtskilligt från vår vanliga uppfattning om en upptäcktsresande. Ingen tropikhjälm, inga khakibyxor. I sin långa viktorianska kjol, höghalsade vita blus och en liten skinnmössa knuten under hakan, styrde hon sin kanot genom vattenfallen eller vandrade på obanade vägar genom djungler och träskmarker, ensam eller i sällskap av med infödda. Hon föll i floder, ramlade i fångstgropar, skrämde bort krokodiler, flodhästar och leoparder med en smäll av sin paraply eller ett välriktat skott med en lerkruka som projektil.”

Den enda utbildning Mary fick, var hemundervisning i läsning och basal matematik, av modern. Under resten av uppväxten passade hon upp på sin sjukliga mor och hämtade kunskap ur den kringresande faderns böcker. När hon fyllt trettio dog båda hennes föräldrar och brodern reste iväg. Därmed gjorde hon slag i saken och uppfyllde sin dröm, att ge sig ut på äventyr!

Under sin första resa i Västafrika, inträffade följande händelse:

“En dag när Mary ensam vandrade på en djungelstig, öppnade sig plötsligt en glänta och hon fick syn på sju infödingar, sovande i de mest underliga dräkter, huvudprydnader av snäckor och rovfågelsnäbbar och med brokiga lappar hängande överallt.
“Mitt hjärta flög upp i halsen och fötterna fick vingar – för åh, här är förstås ett av stammens Hemliga sällskap i full session. Jag visste att det betydde döden för en oinvigd man eller oinvigd man eller infödingskvinna att närvara. Vad det betydde för mig visste jag inte – ville inte veta. Jag företog vad jag tyckte var ett mästerligt återtåg och hoppades att de inte sett mig. Men snart hörde jag ljudet av en springande man bakom mig… Jag vände mig om och såg på honom:
`Min värderade etiopiske vän, vad vill ni?´
Han tecknade åt mig att följa efter. Nåja, här finns inga poliser och man kan inte heller kalla på en droska, så jag vände åter i sällskap med den extraordinärt klädde främmande mannen. När vi kom fram till skocken av gentlemän, sade de inte ett ord, men hälsade vördnadsfullt och det bar åstad i gåsmarsch på en stig inåt djungeln. /…/ och mina följeslagare gjorde det hela mera muntert genom att alltemellanåt frambringa underliga skrin, långa kluckanden, melankoliska vinanden och ylanden, men ingen sade ett ord. Efter några kilometer kom vi fram till en glänta. Där satte sig mitt sällskap i sovande ställningar – själv stod jag med ryggen mot ett träd och undrade vad som skulle hända.
Snart förstod jag. Vi var inte ett Hemligt Sällskap, vi var ute för att jaga apor! Så här hänger det ihop: Apor är varelser, i vilkas inre ständigt pågår kamp mellan nyfikenhet och försiktighet. Mina svarta vänner vet det, så genom att klä ut sig så ovanligt att apornas nyfikenhet väcks, och sedan låtsas sova, visar de verklig ap-försiktighet.”

Så småningom, när de fällt sitt byte, förklarade männen för Mary att hon “var den konstigaste uppenbarelse, de någonsin sett – jag var ett himlasänt tillskott till deras apjakt“.

Denna bild fick jag inspiration till att måla, när jag läste om Ms. Kingsley’s apjakt.

Mary reste också runt med handelsvaror bland kannibalstammar. Hon kände sig trygg, eftersom hon visste att de inte hade något intresse av att äta sina handelsmän. En gång, när hennes medresenärer blev försenade på en handelsutflykt, skriver hon så här:

Alla varorna var slut och nu fick jag börja sälja mina egna tillhörigheter. För första gången beklagade jag att förrådet var så dåligt. Kläderna sålde jag dyrt och framhöll, att de var både sällsynta och märkvärdiga. Ett dussin vita damblusar gick fort åt. Jag kan inte säga, att de var klädsamma på en muskulös krigare i förening med ingenting annat än rödmålning och en knippa leopardsvansar, särskilt när krigaren inte knäppte blusen bak.
Men naturligtvis gjorde jag inte några anmärkningar och jag förstår fullt och helt, att ett par strumpor kan användas på andra sätt än vi brukar göra, genom att fungera en i taget som mössa med fotändan fladdrande i brisen. Men jag hade för få, och de var alla gångna, innan kanoten kom, ja sannerligen allt utom vad jag hade på mig var borta. Sista persedeln jag sade adjö till var min tandborste och just som jag började fundera på att öppna praktik som trolldoktor kom kanoten.

Hoppas att du också har fått lust att läsa boken. Den heter alltså: “Mary Kingsley: forskningsresande i Västafrika – En biografi av Signe Höjer”

Clothes, Edwardian, Edwardianskt, Historiskt, In English, Kläder, Lärarinna 1914, Period clothing

YWU Competition Entry – Edwardian Teacher

1st February 2015 Susanna Art 2 Comments

Last year, I received some vintage underpinnings that my parents had found in an old clothes chest, stored in the attic of the family farmhouse. Amongst these clothes, there were a corset, drawers and a petticoat. The same summer, I also got a vintage sewing machine, of the same age, but from my husbands family.

When the theme for this competition was announced, I decided to sew clothes matching my heirloom, on my vintage machine. I wanted to create something that might actually have been worn by my relative, who owned these clothes, if she would have had my taste and interests. Further, I wanted to find an occupation for this fictional Edwardian self, where my eagerness to learn could be matched with staying on the farm. After some research, I decided to go for a country teacher (I have teachers on both of my parents sides of the family), as this was the primary occupation for ambitious Swedish women of the time, who wanted to study and work. As education is the most powerful weapon against war, I consider this as my contribution against the Great War!

The original corset, that my parents found in a chest, which had been locked for at least sixty years. Dated to about 1908.

I had already sewn a Victorian chemise and drawers, so now I wanted to make something else and decided upon a combination of chemise and drawers (1913). I translated the lovely, expensive versions I had seen at museum pages, into something affordable for a farmer’s daughter. Except for the green ribbon, I solely used inherited materials, from bed sheet and laces removed from pillow cases, down to the thread and buttons.

Combination of chemise and drawers – closes with buttons, otherwise open up to the back.

When I reconstructed the corset, I used coutil and other material from VenaCavaDesign. The lace reminds of the lace on my vintage drawers. The suspender end grips was a gift from a friend.

After having finished the corset and combination, I had no inspiration left for the corset cover and petticoat. Therefore, I made a simple combined corset cover and chemise (1910-12). In the picture, I wear the corset cover under my inherited petticoat.

Combination of corset cover and chemise. To the right, worn together with my vintage petticoat, from the same clothes chest.

Hilda, the owner of the under-pinnings, was born in 1894. At this photo, from 1915, she stands at the left, together with her older sister and mother Matilda.

The income of country teachers was modest. Swedish literature from this time praises the woman who knows how to dress beautifully without following the fashion too anxiously, and who knows how to keep her clothes in a fine condition. Thus, I can confidently argue for combining the differently dated parts of the costume with each other.

Unfortunately, I was not able to move the sewing machine to my Danish home, so intsead of historically accurate techniques, I used my modern machine and all its advantages. My first project was to recreate the corset, which is supposedly dated to 1908. I ordered the materials needed from England, but forgot the suspender end grips. Last week I received this from a friend, who had inherited them from an old relative.

For Sunday wear, my fictional self would wear my previously sewn woollen skirt and machine embroidered cotton blouse (about 1910).

This costume (1910) I sew two years ago, but now it was finally complete, with all the right underwear and the beautiful belt, which clasps I also got from a friend.

The blouse is made of cotton, with machine embroideries. In the back, the skirt closes with hooks and sewn eyes.

The fun part was creating the clothes that the teacher would wear for work. She should look neat and respectable, at the same time as the clothes should be practical and at least a bit modern. After some research, I decided to sew a shirtwaist with pin tucks (about 1910) to combine with a modern skirt (1914). Three days ago, I was worried that I had failed completely, as my husband looked sceptically at my half finished costume, but when the costume was finally finished, both he and I were pleased to see it was all I had planned for my costume to be.

Susanna Art Blog