Orginalkorsetten

I förra inlägget berättade jag om skattgömman, där denna korsett hittades. Den tillhörde förmodligen min farmors faster.

In the last blog post, I told about the treasure chest where this Corset was hidden for over half a century. Probably it belonged to my grandmother’s aunt.

Korsetten är välsydd och har en märkning på insidan, som jag tolkar som att den måste ha köpts. Den är välanvänd, vilket syns på ett enormt slitage av tyget, fläckar, åtskilliga fula lagningar och den brutna planschetten. Strumpebanden är fastsatta i efterhand, av samma slarviga sömmerska.

The corset is well sewn and has a marking on the inside, indicating that it’s bought. It is much used, which can be seen on the enormous wear and tear, stains, several ill made mendings and the broken planchette. The garters are sewn onto the corset by the same careless seamstress that made the mendings.

Denna bild är hämtad från ett parisiskt modemagasin från 1908 och jag tycker att konturerna matchar mycket bra, även om min korsett har en extremt mycket enklare konstruktion, med mycket mindre påverkan av kroppsformen.

This picture is from a Parisian fashion magazine from 1908 and I think the silhouette reminds a bit of my corset, though mine is much more simple in construction and thus gives less shaping.

Den typen av korsetter slutade alltså under bysten, men höll in midjan.

This type of corset used to end under the bust, but kept the waist more or less tiny.

Rekonstruktion

Min målsättning var att slutresultatet skulle bli så likt orginalet som möjligt. Först hade jag tänkt sy korsetten på min symaskin från samma tid, men den maskinen står i grannlandet, så jag fick nöja mig med min moderna maskin. Därför valde jag också att ta till alla moderna hjälpmedel som fanns till hands. Eftersom jag inte hann få tag i strumpebandstillbehören under denna process, valde jag att sy färdigt korsetten, så kan jag sätta dit dem i efterhand, liksom det ser ut att vara fallet även på orginalkorsetten.

My goal was to copy the original corset as closely as possible. At first, I had planned to sew the corset on my machine from the same era, but that sewing machine is in my home country, so I had to make do with my modern machine. Therefore I also chose to use modern methods. Because I didn’t get what I needed for making the garters in time, I chose to finish the corset and fasten them afterwards, just as in the original corset.

Det första steget i rekonstruktionsprocessen var att kopiera mönstret. Jag la mönsterpapper ovanpå korsetten och ritade försiktigt med blyerts längs sömmarna. För säkerhets skull testade jag sedan att jämföra fram- och baksidan och justerade då mönstret, med en annan färg. Jag förlängde korsetten med ca en centimeter upptill, samt la till en millimeter upptill på var sida av varje mönsterdel, för att korsetten skulle passa min ovanligt långa torso bättre och ge lite mer midja.

The first step in the reconstruction process was to copy the pattern. I lay the pattern paper on top of the corset and carefully draw a line aong the seams. To make sure that it was correct, I compared the outside with the inside and made adjustments in a different colour. I have an unusually long torso, so I extended the corset with about one cm at the top. I also added one mm at the top of both sides, on every panel, in order to get a little more shape for the waist.

Sedan ritade jag av mönstret på ett stadigt tyg (coutille från Vena Cava Design) och klippte ut bitarna. Orginalkorsetten är sydd i ett lager och sömmarna sitter utvändigt, dolda i tygkanaler. Jag insåg efter att ha ritat upp mönstret, att tyget faktiskt hade en rät- och en avigsida och att jag naturligtvis hade ritat på fel sida. För att slippa rita upp allt igen, följde jag linjerna med en sporre, så linjerna alltså syns som prickar på andra sidan av tyget.

Then I copied the pattern to a coutille from Vena Cava Design and then cut. The original corset has only one fabric layer and all ruff edges are hidden in fabric channels on the outside. After I had copied the pattern pieces to the fabric, I realised that the fabric had a right and a wrong side and that I, of course, had made the makings on the right side. I didn’t want to draw everything on the other side too, so now I used a tracing wheel, following the markings, so I could see the dotted lines on the other side of the fabric.

Jag tråcklade ihop delarna med björntråd, så att jag skulle kunna testa korsetten och lätt ta upp sömmen om passformen inte var bra. Passformen var perfekt, så jag gick vidare till nästa moment.

I basted the parts together so that I could test the corset and easily unpick the seams for adjustments. The fit was perfect from the start though, so I moved on to the next step.

Planschetter är breda korsettstål med knäppningsanordning, som man vanligtvis har på senare korsetter. I min orginalkorsett ligger planschetterna i tygkanaler, som är bredare än dem jag klippte ut av misstag.

Planchettes are broad corset steels with attached fastening device, often used in corsets after the 1850’s. In my original corset, these planchettes are placed in channels broader than what I had accidentally cut.

Jag sydde först in planschetten med öglorna. Därefter sydde jag fast en likadan kanal på motsvarande korsettdel, men sydde bara sömmen mot mitten. Sedan la jag korsettdelarna över varandra och märkte ut var planschetten med “knapparna” skulle placeras sin kanal, så att de båda planschetterna skulle hamna på matchande höjd.

First, I put the planchette with the loops. In its channel. Then I made a matching channel for the corresponding side, but only made the seam “at the middle”. I put the corset parts on top of each other and marked where in the channel the planchette with the buttons should be placed, in order for the planchettes to end on the same level.

Här är den översta (eller egentligen nedersta) planschettknappen redan på plats i kanalen, medan jag med hjälp av en syl gör ett tillräckligt stort hål för att pressa igenom nästa knapp. Nedanför sitter en nål där nästa knapp ska komma upp genom tyget.

Here the first planchette button is in place and the next still lays underneath the channel fabric, while I make a hole in the fabric with an awl, before pressing the button through the hole. Next to this button, there is a needle, marking where the next buttonhole should be made.

Här är båda planschetterna på plats och kanalerna är fastsydda på båda sidor.

Here, both planchettes are in place and the channels are stitched on each side.

Jag kunde nu testa om korsetten passade någorlunda, vilket den faktiskt gjorde. Därför sydde jag med maskin längs de tråcklade sömmarna, varpå jag sprättade bort dessa. Sedan pressade jag sömsmånerna bort från mitten, såsom det även är gjort på orginalkorsetten.

Now I was able to test the corset fit properly and it still was good. Thus I sewed on machine along the basting, which I afterwards unpicked and removed. Then I pressed the seam allowances to each side, just as on the original corset.

Nu var det dags att ge korsetten stadga. Jag startade med “snör-kanalerna” mitt fram. Det första steget var att sy en söm precis vid sidan av kanalens mitt, matchande sömmen som håller samman korsettens paneler.

Then it was time to make the corset more robust. I started in the front with making channels for chording. The first step was to make a seam almost in the middle of the channel, right on top of the seam keeping the corset panels together.

Sedan använde jag mig av passpoalpressarfoten för att sy in det mittersta snöret och dragkedjepressarfoten för att sy in de båda yttersta snörena. För att det styva tyget skulle kunna ligga tätare runt snörena, pressade jag upp kanalens tyg längs intilliggande söm, innan jag la in nästa snöre.

Then it was time to make the corset more robust. I started in the front with making channels for chording. The first step was to make a seam almost in the middle of the channel, right on top of the seam keeping the corset panels together.

Så här såg korsetten ut med snörkanalerna på plats.

This is what the corset looked like when the chording channels were finished.

Därefter nålade jag fast kanalerna för korsettstålet och sydde fast dem. För att få en jämn söm tätt inpå kanten, använde jag blindsömspressarfoten.

Then I pinned the channels for the corset boning and stitched. Here I used the blindhem presser foot (?), making it easier to sew an even seam close to the border of the channel.

På orginalkorsetten omges snörningens öljetter på båda sidor av korsettstål. För att lyckas få stålets kanaler raka, använde jag mig av symaskinens egen linjal.

The original corset has its cording eyelets in between two boning channels. I used the machine’s own ruler to get the channels straight.

Sedan var det dags för att få öljetterna på plats. Originalkorsettens öljetter har en spridning på 2 cm, så jag gjorde likadant.

Next step was to put the eyelets in place. On the original corset the eyelets are placed with 2 cm space in between, so I copied this.

Förra gången jag sydde en korsett, använde jag mig av de små verktyg som kommer med i öljettförpackningen. Till dessa måste man använda hammare och jag hade så dåligt samvete för att jag var tvungen att störa grannarna både när jag skulle slå hål i tyget och när jag skulle forma öljetterna. Inför detta projekt köpte jag detta underbara multiverktyg, som kan användas både som hålslagare och öljettpress (?). Det har jag inte ångrat.

Last time I made a corset, I used the small tools that came with the eyelets. These require the using of a hammer and I remember having a very bad conscience for disturbing our neighbour with the noise, for each new eyelet. Therefore I prepared myself this time, buying this wonderful multi tool, that can be used for both making holes, pressing eyelets and certainly even more. I am so glad for it.

Jag slog hål mitt imellan kanalerna. Sedan vidgade jag hålet med hjälp av en stiftpenna, så att det gick att pressa igenom öljettens framstycke (som du ser från korsettens aviga. Därefter träddes öljettens bakstycke över framstycket (åter från avigan) och sedan pressades de samman. Det sista som skulle ordnas, var att sy på kantband (samma coutil som i korsetten), sätta i snörningen och sy fast en lämplig spets.

I made holes between the channels and expanded them with a pen, making it possible to push the eyelets through from the inside. Then the eyelet’s back part was put over the front part (again from the inside) and then I pressed them together. The only thing left to do now was to sew the taping (made from the same coutille), put in the lacing and decorate the corset with a suitable lace.

ResultatSå här blev slutresultatet – framifrån…

… från sidan…

… och bakifrån.

När alla underkläder till dräkten är klara, ska jag även lägga upp bilder på korsetten, när den sitter på sin ägarinna.

When I have made all of the underwear pieces, I will give you pictures of the corset on its mistress.

Material

Till korsetten har jag främst använt material, som jag har köpt från Vena Cava Design.

• ½ m coutille
• 2 st spiralstål
• 4 st korsettstål, 7 mm breda
• 1 paket öljetter, 4 mm i diameter
• 1 m spets

I have mostly used material bought from Vena Cava Design.
* ½ m coutille
* 2 st spiral boning
* 4 st boning steel, 7 mm
* 1 package of eyelets, 4 mm
* 1 m lace