Nu, i påsk, hade jag tänkt sätta igång med mina stora projekt (en steam-punk-balklänning, en enorm edwardiansk hatt och en edwardiansk herrkostym), men jag upptäckte att jag saknade viktiga material till alltihop. Därför drog jag fram det röda bomullstyget och började med byxorna.

Eftersom jag aldrig sytt byxor förr, började jag med att snoka runt lite på internet, för att se hur olika byxor är konstruerade. Jag kom på att 30-talsbyxorna borde vara ganska lika i konstruktion. Jag hittade massor av härliga modebilder från den tiden och moderna kläder i 30-talsstil. Bland annat denna:

Jag blev väldigt sugen på att göra sådana byxor istället, men tyget passade inte och jag hade inte tillräckligt många matchande knappar i rätt storlek. Jag ville i alla fall ta fram ett mönster som jag kunde använda för denna modell, om jag skulle snubbla över rätt tyg och knappar senare, så jag valde alltså att göra pösbyxor med 30-talskonstruktion.

Om du själv kan sy byxor, varnar jag dig: läs bara om du vill skratta åt alla mina nybörjarfel!

Rita mönster utifrån befintliga byxor

Jag tog ett par av mina skönaste byxor och la ut på ett skräptyg och kopierade fram- och bakstyckena. Eftersom jag tänkte ha knäppning i sidan, struntade jag i att klura ut hur en gylf är konstruerad.

Sedan nålade jag ihop tygstyckena och kunde konstatera att de satt bra (men ack, dessa nålar i låren, alltså!). Jag klippte av överflödigt tyg upptill och ritade ett snett streck framtill i sidan, där jag ville ha den snygga, sneda knäppningen.

Därefter använde jag tygstyckena som mönster.

Upptill, ser du hur jag använde samma vinkel som tippar in mot mitten framtill, på bakstyckena där vinkeln istället tippar ut från mitten. (I mitten ligger framstyckena och utanför ligger de matchande bakstyckena).

Konstruktion

Byxorna nålades samman…

… och testades.

Sedan gjorde jag något väldigt ologiskt. Jag sydde på ett midjeband (?) utifrån, så att byxlinningen kunde fållas för sig och midjebandet fällas ned på utsidan, som dekoration. Det logiska hade varit att sy ett dubbelsidigt midjeband och på så vis omsluta byxlinningen. Anledningen till att jag gjorde så här istället, var att jag ville ha så få tyglager som möjligt i mina svala sommarbyxor.

Så här såg det ut framifrån och bakifrån, när midjebandet var fastsytt längs byxlinningen.

Därefter fällde jag kanten på byxornas insida och sedan fällde jag ned midjebandet och vek fram en form framtill (även baktill, förstås).

För att ge lite stadga åt kanten, där knäppningen skulle sitta, sydde jag fast en passpoal. Den fästes mot framsidan och fälldes ned mot baksidan. Tyvärr tänkte jag fel. Jag borde ha gjort passpoalens sömsmån åtminstone 3 cm bred, så att jag hade kunnat använda den som stadga för knäppning.

Jag ville ännu inte helt ge upp tanken på knäppning, så jag testade byxorna och konstaterade att jag bara behövde 4 nålar för att det inte skulle glipa. Men… bah… … jag orkade inte vänta på nästa besök i en syaffär och jag insåg att knapphålen snart skulle ge efter, om jag inte satte dit ett extra tyglager, vilket jag inte hade tålamod till, så nu försökte jag hitta någon annan lösning.

Ena sidan sydde jag igen längs passpoalen och i den andra öppningen sydde jag öglor och gjorde en sicksack-snörning.

Nystrukna ser ju byxorna ganska trevliga ut.

När snörningen är åtdragen, blir tyget ganska bubbligt och det bildas en massa långa veck. Jag tänkte att detta var en praktisk lösning, men jag har insett att det tar längre tid att snöra upp än att knäppa upp. Detta är plågsamt om man är panikkissnödig.

Eftersom det inte blev någon knäppning, bestämde jag mig slutgiltigt för att återgå till min grundidé, med pösbyxor. Jag klippte till två resårband.

Jag fållade byxbenen jag nästan hela vägen runt. Sedan satte jag fast resårbandet på en stor säkerhetsnål, med en nål i andra änden, så att inte resårbandet skulle följa med genom öppningen, när jag drog det vidare genom kanalen. När jag fått fatt i båda ändar, sydde jag ihop dem och sydde de resterande centimeterna på fållen.

Byxorna, i egen hög person

Några efterkloka tankar

• Stängning med knappar eller dragkedja är, ack, så praktiskt. Knappar hade dessutom sett mer naturligt ut på denna modell.
• Om man ska stänga denna modell med knappar, vore det bra att sy passpoaler med riktigt bred sömsmån och fälla ned dem på utsidan istället, som ytterligare dekoration och förstärkning.
• Om man vill köra fullt ut på 30-talsmodellen, vore det dessutom läckert med ännu vidare byxben. Jag hade bara 1,5 m tyg och använde varje centimeter. 2 m vore nog lagom.
• Det hade inte skadat med 2 cm extra på benlängden på mina pösbyxor, trots att de var åtminstone 5 cm för långa från start. När byxorna är såpass vida, försvinner mycket av längden, när de snörs ihop runt anklarna.
• Jag tror att det blir mindre tight och därmed mindre veckigt vid grenen, om man har “grundare” rundning på mönstret.
• Byxornas innersömmar borde fällas och vikas in, eftersom sicksacksömmen skaver mot innanlåren. Detta upptäckte jag på senaste promenaden.