Category Archives: Saker

Rosenhatt

Rosenhatt i rosenträdgård. Dräkten hör hemma runt år 1903.
Rosenhatt i rosengård. Dräkten hör hemma runt år 1903.

Det enda jag vid terminsslut hade planerat för sommaren (förutom att umgås maximalt med nära och kära) var att hänga på 1800-talssällskapet på aktiviteterna på Amerikadagen, arrangerat av Kisa Wärdshus. Där skulle vara fokus på de rika invånare, som inte var tvungna att emigrera mellan 1850 – tidigt 1900-tal. För detta behövde jag en lite snoffsigare dräkt, med en enorm hatt, som kronan på verket. Jag hann inte göra några ambitiösa efterforskningar på hattar från 1903 då, men har efteråt hittat dessa:

At the end of this semester, the only thing I had planned for the summer was to (except for hanging out with family and friends) join the “19th Century Society” for the “America days” in Kisa, arranged by Kisa Inn. There was supposed to be a focus on those inhabitants that didn’t have to migrate from Sweden during the famines of the 19th century. For this I needed a somewhat posh costume, with a ginormous hat on top of it all. I didn’t have time for making ambitious research on 1903 hats at that point, but later I have found these:

Maj 1903 The Delineator
Hattar från “The Delineator”, maj 1903
The Delineator, May 1903
Hattar från “The Delineator, maj 1903
Lillian Russel 1903, american actor known for beauty and style
Lillian Russel – amerikansk skådespelerska, känd för sin skönhet och stil. Foto från 1903. Hon har en underbart stor hatt!

På Coop hittade jag två perfekta, flätade bordstabletter i plastimitation av strå.  Jag sprättade upp inifrån och ut på den bordstablett som skulle bli brättet och utifrån och in på den bordstablett som skulle bli toppen på hatten.

At the grocery I found two perfect table tablets in a plastic straw imitation. I unstitched the circular braids from the middle of the part which was going to be the brim, and from the periphery and inwards on the part that would be the top.

Brättet upplöser jag inifrån och ut, tills det är lagom stort för huvudet.
Brättet upplöser jag inifrån och ut, tills det är lagom stort för huvudet.

Sedan använde jag de överblivna flätorna till att fästa de båda delarna i varandra.

Then I used the removed braids to fasten the brim and the top in each other.

Längs kanten på hattens topp fäste jag flätan, i sicksack.
Längs kanten på hattens topp fäste jag flätan, i sicksack.
Jag fäste toppen i brättet, med den sicksackade flätan och sydde fast.
Jag fäste toppen i brättet, med den sicksackade flätan och sydde fast.

För att ge hatten lite mer stadga, använde jag sedan det som var kvar av flätan till att “väva” det stående partiet. Det skulle ha sett extremt mycket mer professionellt ut om jag istället använt samma teknik som på bordstabletterna och sytt fast flätan varv efter varv, men vertikalt. Pga. tidspress valde jag det andra alternativet.

To give stability to the hat, I then used the rest of the braid to “weav” the vertical part. It would have looked infinitely more professional if this part also had been constructed of circles stitched together, but it would have been too time consuming.

Väva hattDen sista utmaningen var att dekorera hatten. Detta gjorde jag med hjälp av ett blått tunt fodertyg och tygrosor från IKEA. Dessa nålade jag fast med hårnålar, som jag fäste i flätningen.

The last challenge was the decoration of the hat. I used a blue lining fabric as ribbon and fake roses from IKEA, which I fastened with hair pins.

IMG_1775

När jag var klar med hatten fick jag höra av ett entusiastiskt barn, att:

“Detta är den vackraste hatt jag någonsin sett! Och den största!”

When the hat was finished, an enthusiastic child exclaimed: “This is the most beautiful hat I have ever seen! And the largest one too!”

Färdig hatt

Till min förundran och glädje, visade det sig att Kisa Wärdshus inte bara lät oss vara fin interiör, men också bjöd på en fantastisk, tidsenlig måltid, som tack för att vi var där!

To my great surprise and joy, Kisa Inn didn’t only want us for a decorative interior, but they also offered us a fantastic time appropriate eleven dishes meal for free, as a way of thanking us for being there!

Hatten på middag

Ha en bra dag!

Have a nice day!

Share

Tvåa i dräkttävlingen!

Ni som har följt mitt lärarinneprojekt, kanske gläds med mig, när ni får höra att jag kom tvåa i min kategori, i Your Wardrobe Unlockd’s dräkttävling. Det kryllade av häftiga bidrag, som ni kan se här. Det känns fantastiskt att folk med erfarenhet inom historisk sömnad valde att rösta på lilla mig! Kronan på verket var det fina personliga meddelandet jag fick från YWU (nedanför). Jag är jätteglad! blog

Your entry, A Swedish Edwardian Teacher, was beautiful and very striking. Although simple in style, it was exquisitely made, and you really did look like you had just stepped out of an old sepia photograph. We loved the fact that you’d done the whole outfit from the underwear out – the care you took with the undergarments meant the finished outfit hung and fitted perfectly. We also thought your recykling of older fabric and garments, and combining that with new techniques, gave the whole outfit a fascinating back-story. This entry is a great credit to your craftsmanship and innovation. Well done!

02Ha en bra dag!

Share

Tröja och lagning av stövlar

01

När jag blev klar med mitt lärarinneprojekt, tänkte jag att jag borde sätta igång med mitt länge uppskjutna projekt – att sy en steampunk-dräkt av det vackra sidentyget, som mamma köpte åt mig i Buchara. Nu har jag dock klarat av min första praktikvecka på avdelningen för hjärtsjukdomar och varje dag har jag varit helt utpumpad vid hemkomsten. Igår hade jag återhämtat mig lite och drog mig till minnes att jag hade ett trevligt tröjtyg liggande i garderoben och beräknade att jag borde kunna slänga ihop ett sådant plagg på några timmar.

02

Tyget köpte jag på utförsäljning i somras. Jag började med livet, där jag utgick från en välsittande jumper, men la till en centimeter på var sida, för att kunna ha kläder under tröjan. Upptill ville jag ha drapering, så jag experimenterade lite med nålningen och var nöjd när det såg ut så här. Sedan sydde jag detta på maskin. Därefter klippte jag ut ärmar och utgick åter från jumpern, men la till någon centimeter i bredd och längd, samt svängde ut dem en aning nedtill.

03

Sedan fållade jag allt för hand. Plagget var färdigt på två-tre effektiva arbetstimmar.

04

Tröjan är lite genomskinlig. Till vardags är det snyggt att ha någon dov färg under, medan den ser festligare ut med något ljust under. Den är redan en ny favorit, men jag misstänker att den kommer förstöras i första tvätten.

Laga stövlar

05

Jag bor i ett väldigt regnigt land. Första hösten försökte jag uthärda livet utan stövlar, men sedan beklagade jag mig för min hulda moder, som då betalade mina drömstövlar. Tyvärr höll de inte för mina breda fötter i mer än en säsong. Jag har testat att göra diskreta lagningar med lim, men det håller inte för mer än en promenad åt gången. Nu bestämde jag mig därför för att göra en total makeover, med hjälp av silvertejp. 06

För säkerhets skull, började jag med att än en gång limma i sprickorna. Sedan klippte jag ut bladmönster i silvertejp och fäste utanpå sprickorna. Jag testade att måla på silvertejpen med vattenfast tusch, men färgen fäste inte, så jag fick stå mitt kast och sätta fast glänsande dekorationer. Jag la tre “kvistar” över varandra, tills de tillsammans täckte sprickan och dessutom såg ok ut. Sedan upptäckte jag fler sprickor…

07

När jag täckt alla sprickor, såg stövlarna ut så här. De är inte särskilt diskreta längre, men förhoppningsvis håller de åtminstone en extra säsong.

Share

Hjärtevärmande gåvor och fullbordade verk

01Det händer då och då att jag får fantastiska gåvor, från de mest oväntade håll. Förra hösten kunde jag fullborda min kappa, tack vare en snäll medresenär som skänkte mig en vacker pälskrage. Förra sommaren fick jag flera kassar med tyger av en bekant och för någon månad sedan fick jag, förutom en ny favoritfilm, tillskickat vackra spännen för att dekorera min edwardianska dräkt. De passar inte till lärarinnekjolen, men väldigt bra till min tidigare dräkt! Tack, Ulrika!

Förra veckan lät en vän mig gå amok i hennes sybord, som hon ärvt efter sin mormorsmor. Dessa skatter fick jag med mig hem!

From time to time it happens that I receive fantastic gifts, out of the blue. Last autumn I was able to complete my winter coat, thanks to a lovely travel companion who thought that I had better use of her old fur collar than her. Last summer I received several bags with fabrics, which have resulted in two dresses yet. About a month ago a dear acquaintance sent a movie (which has already become a new favourite) and a pair of beautiful belt buckles for my Edwardian outfit. They don’t match the new skirt, but go very well together with my other Edwardian outfit. Thank you, Ulrika!

Last week, another dear friend of mine let me harvest what treasures I could find in her great grandmother’s sewing table.

02

Till höger ligger, vad jag tror har varit, strumpebandshållare, men utan knappdelen. Den vita spetsen har hon själv virkat!

To the left is what I believe have been used in garters, but it lacks its buttons. The white lace, the great grandmother has knitted herself!

03

Jag kunde ju inte fullborda min edwardianska korsett i höstas, eftersom jag saknade strumpebandshållare. Vid fotosessionen promenerade jag utan denna elementära del och fick genast inspiration att använda gåvan från väninnan. Originalkorsettens strumpebandshållare ser ut så här.

I wasn’t able to fully complete my teacher’s outfit last autumn, because I couldn’t get hold of appropriate garters. When I walked around without this elementary piece during our photo session, the stockings went down again and again I got inspiration for using what I had found in that sewing table. The garters of my vintage corset look like this.

Strumpebandshållare – konstruktion

04

Dessa delar använde jag: strumpebandshållare, sidenband, resårband och pärlemorsknappar.

For making the garters, I used: “garter clasps”, broad ribbon, elastics and mother of pearl buttons.

05

Jag sydde fast bandet (dubbelt) för hand och lät den främre delen gå ned som fäste för knappen.

I handstitched two layers of the ribbon together and left one layer longer than the other, for fastening of the button that hooks in the clasp.

06

Sedan fäste jag två resårband nederst och sydde in dem i kanaler.

Then I fastened two elastics in that part of the ribbons sewed channels for them.

07

En stund senare var de redo att fästas i korsetten.

A little while later they were ready for being fastened to the corset.

08

De fungerade utmärkt!

They work perfectly!

09

Originalunderklädernas ägarinna

Mina omtänksamma släktingar, på andra sidan Atlanten, har nu skickat några bilder och information om Hilda, som bland annat bar korsetten som jag har återskapat.

My thoughtful relatives on the other side of the Atlantic Sea have recently sent pictures and information about Hilda, the owner of the vintage clothes in the treasure chest.

Hilda Holmqvist

Hilda var syster till min farmors far, Gottfrid. Hon föddes 1894. På denna bild står hon till vänster, med sin storasyster till höger och sin mor sittande framför sig. Bilden är tagen 1915, året efter vad jag försökte återskapa ur fantasin!

Hilda was the sister of my grandmothers father, Gottfrid. She was born in 1894. In this picture she is the girl on the left, with her sister on the right and their mother sitting in front of them. The picture is from 1915, only one year after what I was trying to recreate clothes for!

Hilda

Här är Hilda tillsammans med sin bror Gottfrid. Mina släktingar tycker att vi är hiskeligt lika varandra och jag håller nog med om att vi verkar dela både ansiktsform och klädsmak. Hon var tydligen också en duktig sömmerska.

Here Hilda is seen together with her brother Gottfrid. My relatives think that we remind terribly much of each other. I can agree with that we share the shape of our faces and taste in clothes. She was also known for being a good seamstress.
10

1923 gifte hons sig med göteborgaren Georg. Hon sydde sin bröllopsklänning.

In 1923 she married Georg, from Gothenburg. Of course she made her own dress.

11

Bilden ovan är ett passfoto från 1927, antagligen taget inför flytten till USA.

This picture usher passport photo from 1927, probably before moving to the states.

12

Detta foto är taget runt 1930. Hilda står tillsammans med en av min farmors bästa vänner, kusinen Brita.

This photo is from about 1930. Hilda stands together with one of my grandmother’s best friends, cousin Brita.

13

Hilda bodde i det här trevliga huset, som byggdes under 1700-talet.

Hilda grew up in this nice house that was built in the 18th century.

14

Denna härliga utsikt har man uppifrån vindsrummet, där min farmor har berättat att hon brukade sova om somrarna. I samma rum står den åtråvärda skattkistan.

This is the view from the attic, where my grandmother has told they used to sleep during the summers. The desirable travel chest stands in the same room.

15

Jag avslutar inlägget med en bild från Jämtland, 1914. Denna pittoreska bild visar en lärarinna tillsammans med hennes elever. Det påminner om min egen romantiska bild av den tidens lärarinnor, tack vare Astrid Lindgren…

Åter igen vill jag tacka alla er snälla människor, som har bidragit till mitt projekt med material och inspiration! Tack!

I end this blog post with a photo from the north of Sweden, 1914.
This picturesque photo shows a teacher with her young students. It reminds of my romantic idea of the teachers of that era, and Astrid Lindgren is the one to blame. ? 

Once again, I want to say thanks to all you wonderful people, who have contributed to my project with material and inspiration!

Share

Sadelvärmare

Min pappa cyklar i princip vart han än ska, oavsett vilket väder det är. Därför tänkte jag att en vattentät sadelvärmare kunde vara en bra födelsedagspresent.

Jag använde mig av de material jag hade hemma, alltså några stuvbitar, en plastkasse och trådrester och resårband.

02

Jag var inte säker på vilka mått pappas sadel hade, så jag tittade runt lite på internet och använde mig av de största måtten jag hittade.

03

För att göra sadelvärmaren varm och mjuk, använde jag mig av tre lager tyg, varav ett var från en yllestuv.

04

På sadeldelen nålade jag fast ett brett band i samma tyg. I efterhand förstår jag att bandet skulle ha varit ännu bredare.

05

Sedan sydde jag fast bandet. För att ge sadelvärmaren ett lite mer bearbetat intryck, sydde jag en söm genom alla tyglager, ca en halv centimeter in på bandet.

06

Sedan klippte jag till en mostvarande form av en plastpåse, men ca fem centimeter extra hela vägen runt, och placerade denna på insidan. Därefter mätte jag ut en lagom längd på resårbandet, så att det kan sträckas ut när sadelvärmaren träs över sadeln, men sedan också håller den på plats. Jag vek sömsmånen runt resårbandet och nålade igenom tyg, resårband och plastpåse.

07

Sedan sydde jag fast resårbandet med trestegs-sicksack-söm.

08

Från undersidan blev inte resultatet fantastiskt.

09

Men ovanifrån är det helt ok.

10

Och på en cykel passar den ypperligt.

Share

Nessesär

Här om dagen knåpade jag ihop en nessesär av sådant jag hade hemma (tygbit på 30*40 cm, återanvänd dragkedja och ärvda garner). Kostnaden är obefintlig, arbetsinsatsen är nog så liten den bara kan bli.01

Konstruktionen ser du på bilden. Principen är ett dubbelvikt tygstycke i valfri storlek, med ett veck i botten.

 

 

02

När jag vikt tyget som på bilden, vikte jag in sidorna (även i botten-vecket), så att kanterna låg mot varandra på insidan. Detta nålade jag fast. Sedan fogade jag samman dessa 4 tyglager (utsidor och sömsmåner), på nessesärens båda sidor, med langettstygn i ett fint garn, som alltså omsluter de obearbetade kanterna och på så vis hindrar dem från att fransa sig. Därefter fäste jag en dragkedja upptill med förstygn, i dekorativt garn.

Lätt som en plätt och ändå ett ganska sött resultat.

Share

Sovmask

01Jag är en av de där varelserna som inte kan sova alls, om jag är någon annanstans än i mitt eget sovrum. För att lura mig själv till att ändå klara detta, bestämde jag mig igår för att sy en sovmask (ett ord som hos mig väcker obehagliga associationer till parasiter).

Till den första sovmasken tog jag de trevligaste restmaterial jag hade till hands och reflekterade inte över utseendet, förrän jag hade det färdiga resultatet, som var alldeles för sockersött för min smak. Därför sydde jag kvickt en tråkig snabbvariant också. I detta inlägg ska du få se båda metoderna.

Den sockersöta, handsydda sovmasken

Jag valde ut tyger bland mina spillbitar, som skulle vara bekväma att ha direkt mot den känsliga huden runt ögonen. Dessutom skulle åtminstone ett av lagren vara mörkt nog för att utestänga ljus. Genom att helt enkelt lägga tygbiten direkt över ögonen, kände jag efter vilken bredd som var mest bekväm. Denna klippte jag till. Därefter la jag åter biten över ögonen och kände efter vilken höjd som var bäst – här bestäms både hur sovmasken sitter och hur mycket ljus som stängs ute.

02

Folk brukar fråga mig hur jag kan sy så snabbt. Jag tror att svaret är: jag syr långsamt och noggrant där det syns, men sparar in tid på att klippa eller riva snabbt och sy mindre noggrant där det inte syns. Här ser du hur jag struntar i att göra en riktig mall, struntar i att måla upp, utan bara klipper utifrån vad som är symmetriskt och sedan använder den första utklippta biten som mall för de andra två lagren. Naturligtvis håller jag i bitarna som jag klipper i, när jag inte fotograferar. smiley

03

Plötslig romantisk inspiration fick mig att använda en spetsstump som ytterligare dekoration. Runt de tre tyglagren och spetsen satte jag kantband i polyester.

04

Nackbandet gjorde jag av samma polysterband och dolde däri det fula resårbandet. Resårbandet är fäst för hand, innanför kantbandets ändar.

05

Så här gör jag de små dekorativa rosetterna, som är en del av nackbandet. Jag fäster rosetten direkt i sovmasken.

06

Så här blev slutresultatet. Jag och min bror brukar kalla sovmask för “skönhetsmask”. Om man ger den till någon, kan den ju tro att man är supervacker, medan den har på sig skönhetsmasken!

Den maskinsydda, lite mer diskreta sovmasken

Jag började med att klippa ut bitar i ungefär samma format som den ovanstående sovmasken. Ovansidan lämnade jag dock rak.

07

Även detta resårband valde jag att dölja i ett kantband. Jag mätte ut hur långa de skulle vara för att kunna träs över huvudet och sedan sitta bekvämt. Sedan satte jag en nål i var ände av kantbandet och restårbandet. Därefter knölade jag in allt emellan de båda lagren av sovmasken som jag ville skulle vända utåt, och fäste ändarna med nålar på båda sidor. För undvika att råka sy i nackbandet eller sy veck, satte jag i fler nålar längs kanten.

08

Sedan sydde jag längs kanten på maskin (igenom nackbandets ändar), men lämnade några centimeter för att kunna vränga fram rätsidan.

09

Efter att ha vrängt, sydde jag igen hålet för hand. Kantbandet sydde jag ihop runt resårbandet för hand. Om jag hade haft ett finare resårband, skulle jag ha lämnat det som det var. Själva sovmasken var ganska knölig, så jag nålade längs kanten och bestämde mig för att göra en dekorativ handsöm för att hålla nere tyglagren.

10

Jag vet egentligen inte vad jag tycker om detta slutresultat heller, men sovmasken är i alla fall bekväm och funktionell. Kanske gör jag en till, när jag har finare material till hands.

11

Här ser du båda maskerna framifrån och bakifrån.

12

Se, så avslappnande det är att ha sovmask!

Share

YWU Competition – My Favourite Things – Regency Fashion

For long, I have adored Mr. Darcy and the characters from Jane Austen’s novels. As a fashion obsessed history nerd, I have also fallen in love with the fashion of their time.

The reason for my learning to sew was that I too wanted to wear as beautiful clothes as I saw in pictures and films. Because medieval clothes did not require advanced sewing skills, I started there. Then I went on to regency fashion, using “Recreating History” patterns. As an impatient, poor student, I chose to sew my regency underwear out of old bed sheets, on machine. In the corset I used plastic boning. Recently, I improved the chemise and corset.chemise-corset

The white muslin dress is the only part of the costume that I have bought fabric for. It is mostly hand sewn.img_0069In the hopes of making it my passport to a historic tailoring education, I made an effort to show my abilities, with correct materials, precise pleats and unnoticeable stitches. As I lacked experience within all other fields of tailoring, I was not accepted. I have enjoyed my dress at picnics though, feeling beautiful, but awfully cold. Two years ago, I made removable arms for it and a matching bonnet, out of an old sun hat and fabric leftovers.

empir-muslinklaumlnningochbahytt

Last year, I sew a regency outfit for my husband. For this, I used both bought and homemade patterns, to finally achieve a costume including a cotton shirt with cravat, fall front knee breeches in moleskin, a satin waist coat and a woolen frock coat. The shoes, stockings and hat were bought.empir-ca

Researching men’s clothing awoke cravings for outdoor clothes for me, so after completing Christian’s outfit, I decided to set for a spencer and hat. I would use the velvet from our old sofa!fin-halvtframifraringn

The regency fashion reflects contemporary events. The French revolution got rid of the “suppressors’” fashion and a new fashion was born. The Napoleonic war inspired military decorations.  I suppose the popularity of the second Earl of Spencer explains why the accidentally created spencer became fashion.fin-sida

My outdoor clothes are good representatives for my thesis; both the hat and the spencer are feminized (and off course) “unpracticalized” uniform pieces. The spencer is completely hand sewn. It closes with hooks and eyes, and a drawstring at the waist. I almost went mad when trying to attach the ribbon to the “long haired” velvet that constantly pushed the ribbon in the wrong direction. The inside of the spencer is lined with cotton leftovers. The hat gets its structure from cardboard from old notebooks. The pieces are hand sewn and glued together.goumlraenhatt

I have not made exact copies of historical cloth pieces, but translated my favourite things from the Regency Era to what might pass for contemporary and what suits me and my purse (and after I saw Vanity Fair, I could not refuse the stylish hat, even though it should go with the trainless dresses that came later). The outside is always prioritized before the inside, where I cheat as I like, when I sew for myself. This is a philosophy that actually seems to have been practiced even then. My primary aim, though, has always been to create something that I would want to wear, and I succeeded!bra-caosa

Share