Det enda jag vid terminsslut hade planerat för sommaren (förutom att umgås maximalt med nära och kära) var att hänga på 1800-talssällskapet på aktiviteterna på Amerikadagen, arrangerat av Kisa Wärdshus. Där skulle vara fokus på de rika invånare, som inte var tvungna att emigrera mellan 1850 – tidigt 1900-tal. För detta behövde jag en lite snoffsigare dräkt, med en enorm hatt, som kronan på verket. Jag hann inte göra några ambitiösa efterforskningar på hattar från 1903 då, men har efteråt hittat dessa:
At the end of this semester, the only thing I had planned for the summer was to (except for hanging out with family and friends) join the “19th Century Society” for the “America days” in Kisa, arranged by Kisa Inn. There was supposed to be a focus on those inhabitants that didn’t have to migrate from Sweden during the famines of the 19th century. For this I needed a somewhat posh costume, with a ginormous hat on top of it all. I didn’t have time for making ambitious research on 1903 hats at that point, but later I have found these:
På Coop hittade jag två perfekta, flätade bordstabletter i plastimitation av strå. Jag sprättade upp inifrån och ut på den bordstablett som skulle bli brättet och utifrån och in på den bordstablett som skulle bli toppen på hatten.
At the grocery I found two perfect table tablets in a plastic straw imitation. I unstitched the circular braids from the middle of the part which was going to be the brim, and from the periphery and inwards on the part that would be the top.
Sedan använde jag de överblivna flätorna till att fästa de båda delarna i varandra.
Then I used the removed braids to fasten the brim and the top in each other.
För att ge hatten lite mer stadga, använde jag sedan det som var kvar av flätan till att “väva” det stående partiet. Det skulle ha sett extremt mycket mer professionellt ut om jag istället använt samma teknik som på bordstabletterna och sytt fast flätan varv efter varv, men vertikalt. Pga. tidspress valde jag det andra alternativet.
To give stability to the hat, I then used the rest of the braid to “weav” the vertical part. It would have looked infinitely more professional if this part also had been constructed of circles stitched together, but it would have been too time consuming.
Den sista utmaningen var att dekorera hatten. Detta gjorde jag med hjälp av ett blått tunt fodertyg och tygrosor från IKEA. Dessa nålade jag fast med hårnålar, som jag fäste i flätningen.
The last challenge was the decoration of the hat. I used a blue lining fabric as ribbon and fake roses from IKEA, which I fastened with hair pins.
När jag var klar med hatten fick jag höra av ett entusiastiskt barn, att:
“Detta är den vackraste hatt jag någonsin sett! Och den största!”
When the hat was finished, an enthusiastic child exclaimed: “This is the most beautiful hat I have ever seen! And the largest one too!”
Till min förundran och glädje, visade det sig att Kisa Wärdshus inte bara lät oss vara fin interiör, men också bjöd på en fantastisk, tidsenlig måltid, som tack för att vi var där!
To my great surprise and joy, Kisa Inn didn’t only want us for a decorative interior, but they also offered us a fantastic time appropriate eleven dishes meal for free, as a way of thanking us for being there!
Ha en bra dag!
Have a nice day!
… jag orkade inte vänta på nästa besök i en syaffär och jag insåg att knapphålen snart skulle ge efter, om jag inte satte dit ett extra tyglager, vilket jag inte hade tålamod till, så nu försökte jag hitta någon annan lösning.
Jag läste nyligen en bok, som jag blev alldeles betagen av. Det var en biografi om den viktorianska upptäcktsresanden Mary Kingsley, som på egen hand reste runt i Västafrika på 1890-talet. Anledningen till att jag blev så betagen, var att boken är full av citat från den intelligenta och humoristiska Mary’s iakttagelser och reseskildringar. Det är fascinerande att se hur god kulturförståelse denna kvinna hade och hur hon kunde vända de mest krigiska situationer till rena festligheter, med hjälp av sin diplomati och sitt stora hjärta. Här nedanför vill jag dela med mig av några utdrag ur boken.
Det händer då och då att jag får fantastiska gåvor, från de mest oväntade håll. Förra hösten kunde jag fullborda min kappa, tack vare en snäll medresenär som skänkte mig en vacker pälskrage. Förra sommaren fick jag flera kassar med tyger av en bekant och för någon månad sedan fick jag, förutom en ny favoritfilm, tillskickat vackra spännen för att dekorera min edwardianska dräkt. De passar inte till lärarinnekjolen, men väldigt bra till min tidigare dräkt! Tack, Ulrika!
